Senast uppdaterad: 060823
Uppdateringar:
060628: Läsanvisningarna till Lars Pålsson Sylls bok har fyllts på
med mer förklaringar
060630: Anteckningar från lektion 3 lagts ut
060812: Anteckningar från lektion 4 lagts ut
060817: Anteckningar från lektion 5 lagts ut
060817: Några ekonomskämt har tagits
med i slutet (ej en del av kursen)
060823: Omtentan har lagts ut.
Ekonomiska
tänkandets historia, 5p
Hemtenta och anvisningar
Lärare:
Rodney Edvinsson
Telnr :
08-161386
Huvudlitteratur:
·
Eklund, Klas (2005) Vår
ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin, 10:e upplagan,
kapitel 1-17. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kapitel 1-17.
För innehållsförteckning se: http://www.varekonomi.se/innehall.html.
(För er som har läst nationalekonomi kan ni få byta ut Eklunds bok mot de böcker ni har läst om mikro- respektive makroteori.)
·
Pålsson Syll, Lars (2002) De
ekonomiska teoriernas historia, 3:e upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
(Sylls
bok kan eventuellt bytas ut mot någon annan bok om det ekonomiska
tänkandets historia, tex Ekelund och Hébert,
Originaltexter av
ekonomiska tänkare:
·
Aristoteles (
·
Smith, Adam, (1776)
The Wealth of Nation,
bok 1, kapitel 1-3. Online på: http://www.marxists.org/reference/archive/smith-adam/works/wealth-of-nations/index.htm.
·
Malthus, Thomas (1798) An
Essay on the Principle of Population, kapitel 1 och 2. Online
på: http://www.marxists.org/reference/subject/economics/malthus/index.htm.
· Marx, Karl, och Engels, Fredrich (1845) The German Ideology, Part I: Feuerbach. Opposition of the Materialist and Idealist Outlook. A. Idealism and Materialism. Online på: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology/ch01a.htm.
·
Marx, Karl, Capital,
band 1, kapitel 4-6. Online på: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1867-c1/index.htm.
·
Marshall, Afred (1890) Principles
of Economics, bok 1, kapitel 1 och 2. Online på: http://www.marxists.org/reference/subject/economics/marshall/index.htm.
·
Keynes,
John Manyard (1936), The General
Theory of Employment, Interest and Money, kapitel 2 och 22. Online
på: http://www.marxists.org/reference/subject/economics/keynes/general-theory/index.htm.
(Orginaltexterna kan läsas som komplement. Det är inte nödvändigt att läsa och nota till dessa för att få godkänt på kursen)
Examinationsform:
hemtenta (inlämning senast 31 augusti)
Examinationsformen
består av hemtenta. Du ska göra sammanlagt åtta uppgifter. Skriv
ungefär en sida per uppgift (dvs
sammanlagt cirka åtta sidor för hela hemtentan). REFERERA TILL
LITTERATUREN. Ge helst sidhänvisningar. Framför egna åsikter.
Kursen är upplagd på ett sådant sätt att litteraturen kan läsas
ganska extensivt, och vissa delar kan läsas kursivt eller helt hoppas
över. Om du inte förstår något, kan du också fråga om detta på
föreläsningarna.
Hemtentan ska lämnas in till läraren senast 31 augusti 2006. Dispens från detta kan dock beviljas om du är 1-3 dagar försenad med de ordinarie hemtentafrågorna och om du kontaktar läraren innan augusti månads slut om detta. Hemtentan kan antingen lämnas i lärarens fack, postas eller skickas in via mail. Du ska alltså inte lämna in uppgifter inför varje lektion, utan hemtenta lämnas in i sin helhet. De olika uppgifterna hör dock ihop med lektion 2-5 (uppgift 1-2 med lektion 2, uppgift 3-4 med lektion 3, osv). Närvaro på föreläsningarna är inte obligatorisk.
Om du inte hinner göra klart denna hemtenta till den 31 augusti kommer du få göra en annan hemtenta med andra uppgifter. Omtentan finns nu upplagd på denna sida.
Om
du blir underkänd på hemtentan kan du få komplettera.
Föreläsningar
och uppgifter för hemtenta:
LEKTION
1
Introduktion
av litteraturen
LEKTION
2:
Grundläggande
nationalekonomisk teori
Litteratur:
· Eklund, Klas (2005) Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin, 10:e upplagan, kapitel 1-17. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Uppgift
1:
Vilka
faktorer styr en varas pris på marknaden? Varför uppstår inflation?
Hur påverkas prisnivån av utrikes faktorer, såsom kronans kurs mot
andra länders valutor?
Uppgift
2:
Hur
mäts den totala produktionen och den ekonomiska tillväxten? Vad
finns det för problem med dagens tillväxtbegrepp? Varför går
ekonomin och arbetslösheten upp och ner? Vad anser du om Klas Eklunds
förklaringar?
LEKTION
3:
Förklassisk
och klassisk teoribildning
Litteratur:
·
Pålsson Syll, Lars (2002) De
ekonomiska teoriernas historia, 3:e upplagan.
Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1-5.
·
Aristoteles (
·
Smith, Adam, (1776)
The Wealth of Nation,
bok 1, kapitel 1-3. Online på: http://www.marxists.org/reference/archive/smith-adam/works/wealth-of-nations/index.htm.
·
Malthus, Thomas (1798) An
Essay on the Principle of Population, kapitel 1 och 2. Online
på: http://www.marxists.org/reference/subject/economics/malthus/index.htm.
Uppgift
3:
Hur
kan det ekonomiska tänkandet (tex Aristoteles syn på slaveri,
patriarkat och ränta) före Adam Smith relateras till samtida
ekonomiska förhållanden? Kan man prata om ett specifikt ekonomiskt
tänkande före kapitalismens genombrott?
Uppgift
4:
Redogör
för de grundläggande dragen i klassisk ekonomisk teori (Syll,
kapitel 4)? Har klassiska ekonomiska tänkare, såsom Adam Smith och
Malthus, enligt dig aktualitet idag?
LEKTION
4:
Neoklassisk
teori och modern mikro- och makroteori
Litteratur:
·
Pålsson Syll, Lars (2002) De
ekonomiska teoriernas historia, 3:e upplagan.
Lund: Studentlitteratur. Kapitel 8, 10 och 11.
·
Marshall, Afred (1890) Principles
of Economics, bok 1, kapitel 1 och 2. Online på: http://www.marxists.org/reference/subject/economics/marshall/index.htm.
·
Keynes, John Manyard (1936), The
General Theory of Employment, Interest and Money, kapitel 2 och
22. Online på: http://www.marxists.org/reference/subject/economics/keynes/general-theory/index.htm.
Uppgift
5:
Vad
är de grundläggande kännetecknen i neoklassisk teori? Hur skiljer
den sig från tidigare nationalekonomisk teoribildning? Varför är
neoklassisk teori och modern mikroteori så fokuserad på matematiska
modeller?
Uppgift
6:
Redogör
för den moderna makroteorins utveckling från Keynes till idag. Vad
anser du om den kritik som förts fram av den keynesianska modellen?
LEKTION
5:
Heterodox
ekonomisk teori
Litteratur:
·
Pålsson Syll, Lars (2002) De
ekonomiska teoriernas historia, 3:e upplagan.
Lund: Studentlitteratur. Kapitel 6, 7, 9 och 12.
·
Marx, Karl, och Engels, Fredrich (1845) The
German Ideology, Part I: Feuerbach. Opposition
of the Materialist and Idealist Outlook. A. Idealism and Materialism. Online på: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology/ch01a.htm.
·
Marx, Karl, Capital, band 1, kapitel 4-6. Online på: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1867-c1/index.htm.
Uppgift
7:
Vad
menar Marx med att kapitalismen är ett historiskt fenomen? Vad går
hans exploateringsteori ut på? Finns det likheter mellan Marx analys
och den historiska skolan respektive institutionalismen?
Uppgift
8:
Vad anser olika heterodoxa teoribildningar om neoklassisk teori? Vad går deras främsta kritik ut på? Vad tycker du om deras förklaringar?
Omtenta
Om du inte hinner skicka in den ordinarie hemtentan till den 31 augusti 2006, får du göra en omtenta. Dispens från detta kan dock beviljas om du är 1-3 dagar försenad med de ordinarie hemtentafrågorna och om du kontaktar läraren innan augusti månads slut om detta. Omtentan kan skickas in via mail. Omtentan har åtta uppgifter, de fyra första uppgifterna är desamma som för den ordinarie tentan:
Uppgift 1: Vilka faktorer styr en varas pris på marknaden? Varför uppstår inflation? Hur påverkas prisnivån av utrikes faktorer, såsom kronans kurs mot andra länders valutor?
Uppgift 2: Hur mäts den totala produktionen och den ekonomiska tillväxten? Vad finns det för problem med dagens tillväxtbegrepp? Varför går ekonomin och arbetslösheten upp och ner? Vad anser du om Klas Eklunds förklaringar?
Uppgift 3: Hur kan det ekonomiska tänkandet (tex Aristoteles syn på slaveri, patriarkat och ränta) före Adam Smith relateras till samtida ekonomiska förhållanden? Kan man prata om ett specifikt ekonomiskt tänkande före kapitalismens genombrott?
Uppgift 4: Redogör för de grundläggande dragen i klassisk ekonomisk teori (Syll, kapitel 4)? Har klassiska ekonomiska tänkare, såsom Adam Smith och Malthus, enligt dig aktualitet idag?
Uppgift 5: Vad innebär antagandena om avtagande marginalnytta, maximering av egennytta, rationalitet och perfekt information? Kan du ge några exempel på hur dessa antaganden har används av olika ekonomiska teorier under 1900-talet? Hur pass realistiska är dessa antaganden enligt din uppfattning?
Uppgift 6: Redogör för de grundläggande dragen i keynesiansk teori. Vad gick Keynes kritik av ortodox teori ut på? Vad gick monetaristernas och nyklassikernas kritik av keynesianismen ut på?
Uppgift 7: Hur uppkommer vinst enligt Marx? Vad anser du om hans teori? Går det att säga att arbetaren blir exploaterad?
Uppgift 8: Vad spelar historien för roll enligt olika ekonomiska skolor (marxistisk teori, historiska skolan, institutionalismen, nyösterrikarna, mfl)? Är historien relevant för att förklara ekonomiska företeelser enligt din uppfattning?
Anvisningar
till Klas Eklund Vår Ekonomi,
tionde u
Viktigt att läsa:
kapitel 1, 2, 3, 5, 7, 9, 10, 11, 12 och 13.
Kan läsas mindre
noggrant: kapitel 4 och 8.
Kan hoppas över:
kapitel 6, 14, 15, 16 och 17.
1. Varför samhällsekonomi?
Viktigt att läsa som
en introduktion till de andra kapitlen. Appendixet är en bra
introduktion hur man ska läsa diagram.
2. Mänskliga behov och knappa
resurser
Viktigt att läsa. Tar
upp om grundläggande idéer som idag dominerar nationalekonomi, tex
rationella val och marginalism, vilka utgör grundvalen för inte
minst neoklassisk teori (men även för tidigare ekonomiskt
tänkande). Är därför relevant för fråga 5.
3. Prismekanismen
Viktigt att läsa.
Relevant för fråga 1.
4. Konkurrens och monopol
Behöver inte läsas
så noggrant. Har viss relevans för fråga 1. Diskussionen om
marginalkostnad, styckkostnad och rörlig styckkostnad under
konkurrenssituation respektive monopol är visserligen pedagogisk, men
ändå lite krånglig att sätta sig in i för den som inte är van
vid kvantitativa resonemang. Tycker du det är alltför krångligt kan
du hoppa över detaljerna i detta kapitel. Det väsentliga är att
förstå att det är en skillnad i prissättningen under konkurrens-
respektive monopolsituation, och att priset blir högre och den
producerade kvantiteten lägre under monopol (enligt modellen, i
verkligheten kan det dock finnas stordriftsfördelar som gör att
monopolet ger både lägre pris och högre producerad kvantitet).
5. Arbetsmarknaden och
arbetslösheten
Viktigt att läsa. Är
relevant för fråga 2. Är bra att läsa för att förstå modern
makro- och mikroteori.
6. Kapitalmarknaden
Kan hoppas över.
7. Utrikeshandeln och valutan
Viktigt att läsa.
Relevant framför allt för fråga 1.
8. Planhushållning eller
marknadsekonomi?
Kan läsas ganska
kursivt. Viss relevans för fråga 1. Adam Smith-rutan kan vara
relevant för fråga 4. Marx-rutan (sid. 180-181) kan vara relevant
för fråga 7.
9. Nationalräkenskaperna
Viktigt att läsa. Är
relevant för fråga 2. Sid 196 (från sparande) till 204 (fram till
sammanfattning) är mer relevant för att förstå den fortsatta
framställningen.
10. Tillväxten
Viktigt att läsa. Är
relevant för fråga 2 och 6.
11. Inflationen
Viktigt att läsa. Är
relevant för fråga 1.
12. Konjunkturen och
stabiliseringspolitiken
Viktigt att läsa. Är
relevant för fråga 2.
13. Den keynesianska synen
Viktigt att läsa. Är
relevant för fråga 2 och 6.
14. Den offentliga sektorn och
finanspolitiken
Kan hoppas över. Viss
relevans för fråga 6.
15. Avvägningen inflation -
arbetslöshet
Kan hoppas över. Viss
relevans för fråga 1 och 6.
16. Centralbanken och
penningpolitiken
Kan hoppas över. Viss
relevans för fråga 1 och 6.
17. Den öppna ekonomin
Kan hoppas över.
Läsan
Hoppa
över:
- "Tidigt svenskt ekonomiskt tänkande" (sid. 52-59)
- "Svenskar under perioden" (sid. 84-89)
- "Om det absoluta värdet" (sid. 125-127)
- "Svenskar under den klassiska perioden" (sid.
143-148)
- "Produktionspriser" och
"Transformationsproblemet" (sid. 166-168)
- "Svenska utopister och marxuttolkare (sid. 171-173)
- "Den historiska skolan i Sverige" (sid. 182-187)
- "Val och sannolikhet" (sid. 281-283)
- "Den bakåtvända induktionen" och "Osäkerhet"
(sid. 301-303)
- "Rationella val" och "Arrows omöjlighetsteorem"
(sid. 318-323)
- "Frihet och jämlikhet", "Rättvisa",
"Samhälleliga val i framtiden" och "Välfärdsteorins
fundamentalsatser och generell jämviktsteori" (sid. 325-332).
- "Analytisk marxism" (förutom de inledande två styckena
på sid 416) och "Sraffa och neoricardianismen" (sid.
416-428)
- "Räntefri ekonomi" (sid. 444-448)
Kan läsas
mindre noggrant:
- "William Petty", "Richard
Cantillon", "Turgot" och "James Steuart"
(sid. 62-69 och 78-84)
- "Spannmålsmodellen" och "Kritik av
spannmålsmodellen" (sid. 119-122)
- "De socialistiska utopisterna" och
"De ricardianska socialisterna" (sid. 152-155)
- "Neoklassisk handelsteori" (sid. 217-235)
- "Välfärdsteori" (sid. 307-315)
- "Hypotesen om effektiva marknader - finanskrisernas
icke-vara" (sid. 357-358)
- "Inkomstpolitiken som samhällskontrakt" (sid. 361-363)
Läs övriga avsnitt!
Är en bra introduktion
till hur man skriver ekonomisk doktrinhistoria, men är inte direkt
relevant för någon av hemtentauppgifterna.
2. Antikt och medeltida
ekonomiskt tänkande
Relevant för uppgift
3.
3. Merkantilism
Relevant för uppgift 3. Du kan dock själv välja om du vill ta upp merkantilismen.
Hoppa över avsnittet "Tidigt svenskt ekonomiskt tänkande" (sid. 52-59)
På sid. 44 skriver Syll att "Merkantilismen är nationalismens och nationalstatens ekonomi par excellence." Detta är dock något man kan ifrågasätta. Under 1600-talet var fortfarande de flesta stater i Europa icke-nationella. Den svenska staten under stormaktstiden var, i likhet med många andra europeiska stater vid denna tidpunkt, en konglomeratstat, ett lapptäcke av olika territorier vars invånare pratade många olika språk och dialekter, snarare än en nationalstat. Begreppet Sverige blir allt svårare att applicera ju längre i tiden vi går tillbaka. Många forskare ser istället framväxten av nationalstater och nationalismen som ett senare fenomen, från slutet av 1700-talet och framåt. Merkantilismen avspeglade snarare framväxten av starkare stater, inte framväxten av nationalstater i modern bemärkelse. I samband med nationalismens framväxt under 1800-talet och 1900-talet skapades också en mytbildning av att olika nationer har existerar under väldigt lång tid, något som snarare bör betraktas som en efterhandskonstruktion. Genom utbildningsväsendet och massmedia har nationalspråket under senare tid homogeniserats, men exempelvis vid tidpunkten för den italienska nationalstatens bildande år 1861 kunde inte italienare i söder förstå italienare i norr.
4. Den klassiska
nationalekonomins föregångare
Relevant för uppgift 3.
Fokusera på avsnittet om fysiokraterna samt inledning och sammanfattning. Övriga avsnitt (sid. 62-69 och 78-89) kan läsas mindre noggrant. Avsnittet om svenskarna (sid. 84-89) kan hoppas över.
5. Den klassiska
nationalekonomin
Ett mycket centralt kapitel. Relevant för uppgift 4.
Hoppa över avsnitten "Om det absoluta värdet" (sid. 125-127) och "Svenskar under den klassiska perioden" (sid. 143-148).
Avsnitten "Spannmålsmodellen" och "Kritik av spannmålsmodellen" (sid. 119-122) kan läsas mindre noggrant.
Kapitlet kan vara
svårbegripligt på vissa ställen. Tex förklarar inte Syll på sid
138 vad currency- respektive bankingskolan gick ut på.
Currency-skolan menade att alltför överdriven utgivning av sedlar
skulle leda till inflation, medan banking-skolan argumentera mot detta
(för mer information se http://cepa.newschool.edu/het/schools/bullion.htm).
6. Marx ekonomiska teori
Relevant för uppgift 7.
Avsnitten "De socialistiska utopisterna" och "De ricardianska socialisterna" (sid. 152-155) kan läsas mindre noggrant.
Diskussionen om
produktionspriser och transformationsproblemet (sid.
166-168) är lite av överkurs och kan hoppas över. Svenskarna
(sid. 171-173) kan också hoppas över.
Några exempel på ställen där Syll är opedagogisk och behöver förtydligas:
- Tex tar Syll upp om mervärde och mervärdeskvot utan att först förklara dessa begrepp. Mervärde är enligt Marx ungefär kapitalistens vinst, och mervärdeskvot kvoten mellan vinst och lön. Mervärdet skapas enligt Marx helt och hållet av arbetarens arbete, och är inte en produkt av kapitalet såsom neoklassisk teori påstår. Mervärdeskvot är därför också ett mått på exploateringsgraden.
- På sid. 161 introducerar Syll begreppet "konstant kapital" utan att förklara vad det är. Marx gör en åtskillnad mellan variabelt och konstant kapital. Variabelt kapital är utgifter för löner, medan konstant kapital är utgifter för insatsvaror (utom löner) och kapitalförslitning. Det konstanta kapitalet överför bara sitt gamla värde till den nya produkten. Det variabla kapitalet över inte bara sitt gamla värde, utan ger också ett mervärde (vinsten). Mervärdet kommer ur det variabla kapitalet, inte från det konstanta kapitalet enligt Marx. Detta skiljer sig från senare neoklassisk teori som menar att arbetskraft och fysiskt kapital ersätts efter sin marginella produktivitet (dvs hur mycket produktion kan ökas med givet att man ökar arbetskraften eller det fysiska kapitalet med en enhet), som därmed bortdefinierar exploateringen av arbetare. Marx har helt enkelt ett annorlunda perspektiv än neoklassisk teori, och ser den medvetna mänskliga verksamheten, arbetet, som grunden för produktiv verksamhet.
- På sid. 164 diskuterar Syll begreppen absolut och relativt mervärde. Inte heller dessa begrepp får en ordentlig definition av Syll. Arbetsdagen kan enligt Marx delas in i två delar, den nödvändiga arbetstiden motsvarar det arbetaren får i lön, medan merarbetstiden motsvarar kapitalistens vinst (mervärdet). Mervärdet kan enligt Marx ökas på två olika sätt, antingen genom att förlänga arbetsdagen eller att förkorta den nödvändiga arbetstiden (dvs förbilliga de varor som arbetaren konsumerar genom att sänka den arbetstid det tar att producera dessa varor). Genom att förlänga arbetsdagens längd ökas det absoluta mervärdet. Mervärdet ökar då genom att öka den absoluta arbetstiden för arbetaren. Genom att förbilliga de varor som arbetaren använder till konsumtion kan man däremot öka det relativa mervärdet. Mervärdet kan då öka utan att öka den absoluta arbetstiden för arbetaren.
- På sid 170 diskuterar Syll Marx teori om profitkvotens fallande tendens till följd av att kapitalets organiska sammansättning stiger, utan att förklara detta närmare. Den organiska sammansättningen är kvoten mellan konstant och variabelt kapital, förhållandet mellan "dött" och "levande" arbete (vilket inte bör förväxlas med kvoten mellan fast och cirkulerande kapital). Marx ansåg att den organiska sammansättningen långsiktigt tenderar att öka, pga kapitalackumulationen. Detta beror på att en allt större del av företagens utlägg är av konstant kapital och allt mindre av löner. Detta är en inneboende tendens i kapitalismen, eftersom konkurrensen driver enskilda kapitalister till att ersätta arbetare med maskiner. Den totala effekten av denna process, allt annat lika, är att även profitkvoten sjunker. Till denna huvudtendens identifierade dock Marx en rad mottendenser, bl a att mervärdeskvoten kan öka och att det konstanta kapitalet kan förbilligas genom effektivare produktion (därmed sjunker arbetstiden för dess framställning och därmed också dess arbetsvärde).
Det finns också några felaktigheter i Sylls presentation av Marx teori:
- Tex skriver han att "kapitalägare köper arbetskraft från arbetaren" och att "arbetskraften som kapital" är samma sak som variabelt kapital (sid. 161). I själva verket menade Marx att arbetaren i ett kapitalistiskt system själv äger sin arbetskraft (till skillnad från slaven). Därför är inte heller arbetskraften en del av kapitalet. Kapital har för Marx en specifik historisk betydelse. Allt ägande är inte kapital. För att en produkt ska vara kapital måste den (åtminstone långsiktigt) ge en profit samt fritt kunna köpas och säljas på en marknad. Det kapitalisten köper av arbetaren är inte hans eller hennes arbetskraft (slaveri är förbjudet, och därför finns det ingen fri marknad för arbetskraften som sådan), utan rätten att bruka denna arbetskraft under en viss period. Det variabla kapitalet motsvarar arbetarens lön. Längre ned erkänner också Syll att "arbetskraften inte är en kapitalprodukt" (sid 161), vilket ju motsäger hans tidigare beskrivning av "arbetskraften som kapital".
- På sid. 169 skriver Syll att "Vid utvidgad reproduktion går en del av sparandet till investeringar", men enligt Marx är det en del av mervärdet (vinsten) som ackumuleras eller investeras, medan en annan del av mervärdet konsumeras av kapitalisten. Sparande och mervärde är inte samma sak. Marx definition av ackumulation är inte heller helt identiskt med det investeringsbegrepp som används idag. I ackumulationen ingår både utgifter för att öka det fasta kapitalet (som är det investeringsbegrepp som används idag), men även utgifter för att öka det cirkulerande kapitalet (löner och insatsvaror).
7. Den historiska skolan
Relevant för uppgift
7.
Hoppa över avsnittet om svenskarna (sid. 182-187)
8. Den neoklassiska teorin
Ett mycket centralt
kapitel. Relevant för uppgift 5, men delvis också för uppgift 8.
Avsnittet "Neoklassisk handelsteori" (sid. 217-235) kan läsas mindre noggrant.
- På sid 190 skriver Syll att lösningen på den så kallade Sankt Petersburgparadoxen är att "pengar uppvisade en avtagande marginalnytta". Avsnittet heter "Sankt Petersburgparadoxen", men för att läsa om vad denna paradox går ut på hänvisar Syll till en bok från 1971! Den så kallade Sankt Petersburgparadoxen innebär att det finns spel där den förväntade vinsten är oändligt stor, men ändå finns det en gräns för hur mycket vi är beredda att betala för att delta i detta spel. Sankt petersburgspelet utgår från att man singlar slant ända tills klave kommer upp. Då måste man stanna och får inte längre singla slanten en gång till. Om man har singlat n gånger så får man 2 upphöjt till n kronor. Tex om man singlar slanten tre gånger får man 2 gånger 2 gånger 2 kronor, dvs 8 kronor, singlar man 5 gånger får man 2 x 2 x 2 x 2 x 2 kronor, dvs 32 kronor. Den förväntade vinsten, vilket är medelvinsten, är oändligt stor, då det inte finns någon gräns för hur många gånger det tar att singla slanten innan man får en klave och det därmed inte finns någon övre gräns för hur stor vinsten kan bli (om jag singlar slant 20 gånger innan jag tvingas stanna blir vinsten drygt en miljon kronor, om jag singlar slant 40 gånger blir vinsten drygt en biljon kronor, om jag singlar slant 100 gånger blir vinsten drygt en kvintiljon kronor, osv). Även om sannolikheten för att få de mycket höga summorna är mycket liten, så fördubblas ju vinsten för varje extra gång man singlar slanten. I spelet får man betala en avgift för att få delta. Ändå finns en övre gräns för hur mycket en normalt funtad person skulle vara beredd att betala för att delta i spelet. Är då denna person irrationell? Inte nödvändigtvis. Detta beror på att pengar uppvisar en avtagande marginalnytta. Varje extra krona jag vinner ger mig allt mindre nytta. 2 miljarder kronors vinst ger mindre än dubbelt så stor nytta som 1 miljard kronors vinst. Det kanske inte spelar så stor roll om man äger 10 miljarder eller 1 miljard kronor, däremot spelar det större roll om man äger 10 miljoner eller 1 miljon kronor. Mot denna bakgrund finns en gräns för hur mycket jag är beredd att betala för att delta i Sankt petersburgspelet, även om den förväntade vinsten (medelvinsten) är oändlig.
- I slutet av avsnittet om Cournot (sid. 192) för Syll en matematisk diskussion om hur intäkterna pF(p) maximeras. Då optimering inte är ett förkunskapskrav på denna kurs, kan ni som inte följer med detta resonemang hoppa över det i er läsning.
- På sid. 199 diskuterar Syll skillnaden mellan att betrakta nyttorna som kardinalt respektive ordinalt mätbara, utan att ordentligt förklara skillnaden mellan en kardinal- respektive ordinalskala. Data kan anordnas på olika sätt. Nominaldata är den enklaste formen av klassificering, och då behöver inte olika värden rangordnas. Om tex en population kategoriseras efter kön, så är det en nominal skala som används, då kategorin "man" inte kan sägas stå högre eller lägre rang än kategorin "kvinna". Ordinaldata är data som kan rangordnas, men det behöver inte nödvändigtvis finnas en mätbar skillnad mellan högre respektive lägre rang. Upplevelse av smärta kan ofta rangordnas, men jag kan inte säga hur mycket mer smärta jag upplever under en situation jämfört med en annan. Kardinalskalan innebär att datan kan jämföras med varandra, där man sätter de ingående värdena i relation till varandra längs en numerisk skala. Ett exempel är temperatur, där skillnaden mellan 10 och 30 plusgrader är större än mellan 31 och 32 plusgrader. Det är en mätbara skillnad mellan de två värden. En diskussion har rört vilken skala som nytta har. Är nytta något mätbart? Om man utgår från att nyttan av att konsumera ett äpple respektive päron visserligen kan kategoriseras, men är så olika att den inte kan rangordnas, så har vi att göra med endast en nominalskala, och alltså inte en ordinal- eller kardinal skala. Bland ekonomer brukar man dock utgå från att nytta går att rangordnas, och då har diskussionen gällt huruvida nytta bara kan rangordnas efter en ordinalskala eller om den också kan mätas efter en kardinalskala. Syll menar att de tidiga neoklassikerna som Jevons och Menger var kluvna på denna fråga, men att senare neoklassisk teori formulerade en ordinal nyttoteori (se sid 277). Ofta brukar man använda en indikator utefter en kardinal skala för en variabel som egentligen är ordinal, tex att ens åsikter mäts enligt en tio-gradig skala. Marginalnytta brukar mätas i kronor efter hur mycket man är beredd att betala för den sista varan man konsumerar, men då likställer man nytta med betalningsförmåga, och gäller egentligen bara då alla individer har samma preferenser och samma inkomst.
- På sid 206 skriver Syll
"Marshall antog att pengars marginalnytta var konstant vid små
förändringar i priset (och att köparnas nyttofunktioner var
additiva och inte uppvisade komplementaritets- eller
subsitutionseffekter) och menade därför att han kunde använda sig
av konsumentöverskottet som en indikator på välfärd". En
nyttofunktion beskriver relationen mellan kvantitet och nytta per
konsumerad enhet. Med additivitet menas att variabler kan plusas ihop
(adderas) utan vidare. Säg om nyttan av att äta ett extra äpple är
1 krona och nyttan av att äta ett extra päron är 1 krona, så blir
nyttan av att äta både ett extra äpple och extra päron 2 kronor. I
verkligheten är det så att om jag äter ett extra äpple så kan
nyttan att samtidigt äta ett extra päron antingen minska eller öka,
säg att nyttan av att äta ett extra äpple och ett extra päron blir
1 krona och 50 öre eller 3 kronor, och då är inte nyttorna
additiva. Detta hänger ihop med om det finns substitutions-
respektive komplementaritetseffekter. En substitutionseffekt är att
jag kan tex byta äpplen mot päron, och det kanske inte ens spelar
någon roll om jag äter päron eller äpplen. Med
komplementaritetseffekter menas att effekten av den ena produkten
beror på effekten av den andra, vilka kan förstärka varandra. Tex
kan konsumtion av både äpplen och päron göra att jag kan göra
fruktsallad vilket ökar min nytta jämfört med om jag bara skulle
konsumera antingen äpplen eller päron. Syll diskuterar
komplementaritet och substitution igen på sid 234 utan att förklara
dessa begrepp någonstans.
Syll skriver (på sid. 206) att Marshall definierade
konsumentöverskottet som "[d]en sammanlagda skillnaden mellan
köparnas betalningsvilja och vad de betalar". Anledningen till
att det uppstår ett konsumentöverskott är att konsumtionen av en
vara har en avtagande marginalnytta, dvs varje extra enhet som jag
konsumererar har jag en allt mindre nytta av. Jag fortsätter att
köpa en extra enhet av varan ända tills marginalnyttan är lika med
priset. Då stannar jag. För den sista enheten jag köper uppstår
inget konsumentöverskott, men för de tidigare enheterna får jag ett
konsumentöverskott. Jag tar ett exempel. För det första äpplet
skulle jag ha varit beredd att betala 8 kronor, för det andra äpplet
6 kronor, för det tredje äpplet 4 kronor och för det fjärde
äpplet 2 kronor. Om priset är fyra kronor så kommer jag att bara
köpa tre äpplen. För det första äpplet får jag ett
konsumentöverskott på 4 kronor (8 minus 4), för det andra äpplet
får jag ett konsumentöverskott på 2 kronor (6 minus 4), och för
det tredje äpplet får jag inget konsumentöverskott (4 minus 4). Det
totala konsumentöverskottet blir alltså 6 kronor. Om jag skulle
köpa det fjärde äpplet skulle jag få ett konsumentunderskott på 2
kronor för detta äpple, eftersom kostnaden skulle vara högre än
min marginalnytta, och därför köper jag inte heller det fjärde
äpplet utan stannar vid tre äpplen.
9. Institutionalismen
Relevant för uppgift
7, men delvis också för uppgift 8.
10. Den moderna mikroteorins
utveckling
Relevant för uppgift 5, men delvis också för uppgift 8. Detta är dock antagligen det tyngsta kapitlet i boken, och kan kräva vissa förkunskaper. Du kan därför hoppa över de delar av kapitlet som du inte anser dig kunna hänga med i. Titta gärna dock på vad Syll skriver om matematiseringstrenden på sid. 332-338.
Hoppa över avsnitten "Val och sannolikhet" (sid. 281-283), "Den bakåtvända induktionen" och "Osäkerhet" (sid. 301-303), "Rationella val" och "Arrows omöjlighetsteorem" (sid. 318-323), samt "Frihet och jämlikhet", "Rättvisa", "Samhälleliga val i framtiden" och "Välfärdsteorins fundamentalsatser och generell jämviktsteori" (sid. 325-332).
Avsnittet "Välfärdsteori" (sid. 307-315) kan läsas mindre noggrant.
- På sid. 277 diskuterar Syll den ordinala nyttoteori, "där man ersatte den kardinala nyttofunktionen med en på individernas preferenser konstruerad indifferenskurva". I figuren på sid. 277 syns en indifferenskurva respektive en budgetlinje (med vara A på den ena axeln och vara B på den andra axeln), utan att Syll förklarar dessa begrepp. För en förklaring av ordinala respektive kardinala nyttor, se ovan (i relation till kapitel 8 av Sylls bok). Budgetlinjen beskriver hur mycket man kan köpa av vara A och vara B givet en inkomst. Anta att vara A är äpplen och vara B är päron, och att äpplen kostar 1 krona styck och päron 2 kronor styck. Med en budget på 10 kronor så kan man köpa tex 8 äpplen och 1 päron eller 2 äpplen och 4 päron eller bara 5 päron, osv. Detta är vad budgetlinjen för inkomsten 10 kronor beskriver. En budget på 20 kronor ger en annan budgetlinje, osv. Om man nu har 10 kronor hur många äpplen respektive päron ska man då köpa? Det beror på hur man värderar olika kombinationer av äpplen och päron. Här kan man ta hjälp av indifferenskurvor. Längs indifferenskurvan ger olika kombinationer av äpplen och päron samma nytta. Tex om 6 äpplen och 2 päron ger samma nytta som 3 äpplen och 5 päron, befinner sig dessa två kombinationer på samma indifferenskurva. Men kombinationen "6 äpplen och 2 päron" kostar enligt exemplet här 10 kronor medan kombinationen "3 äpplen och 5 päron" kostar 13 kronor, trots att de ger samma nytta för mig, och då blir det mer rationellt för mig att föredra det tidigare alternativet framför det senare. Indifferenskurvan är inte en rät linje som budgetkurvan (vilket beror på att de olika varorna har en avtagande marginalnytta, så att nyttan av det första äpplet respektive päronet är större än nyttan av det sista). Flera indifferenskurvor kommer därför att korsa budgetlinjen. Jag bör då välja den indifferenskurva som precis tangerar budgetlinjen på en punkt, vilket kommer att ge den kombination av äpplen och päron som ger mig störst nytta givet en viss budget (på tex 10 kronor). När min inkomst respektive priset på äpplen och päron ändras, förskjuts också budgetlinjen.
- På sid. 284 skriver Syll apropå humankapitalteorin: "Individers satsning på att utvidga sitt humankapital - intelligens, kapacitet och kunskaper - sägs kunna analyseras som ett individuellt investeringsbeslut, där diskonterade framtida intäkter och kostnader vägs mot varandra i ett livscykelperspektiv." Att diskontera en framtida intäkt menas att en framtida intäkt omvandlas till ett värde idag, så kallat nuvärde, givet en viss ränta under den mellanliggande perioden. Tex om jag får en extra intäkt om 10 år på 20000 kronor, och räntan ligger på 5 procent per år, har denna intäkt ett nuvärde på 12278 kronor. Om jag sätter in 12278 kronor på banken mot 5 procents ränta per år, ger detta efter 10 år nämligen 20000 kronor. En kostnad idag, tex i form av utbildning, kan på så sätt jämföras med en intäkt i framtiden när denna utbildning ger utdelning i form av extra intäkter. Dessa extra intäkter kan diskonteras till ett nuvärde så att jag kan jämföra dessa med nuvarande kostnader för en utbildning.
11. Den moderna makroteorins
utveckling
Relevant för uppgift
6.
Avsnittet "Hypotesen om effektiva marknader - finanskrisernas icke-vara" (sid. 357-358) och "Inkomstpolitiken som samhällskontrakt" (sid. 361-363) kan läsas mindre noggrant.
- På sid 348-349 presenterar Syll det "keynesianska krysset" utan att förklara det. I Klas Eklunds Vår Ekonomi, kapitel 13, förklaras dock detta på ett pedagogiskt sätt.
- På sid. 354-355 diskuterar Syll om exogena och endogena förklaringar av ekonomiska kriser. Exogena orsaker är sådana som kommer utanför det ekonomiska systemet. Med exogenitet kan man dock också mena en orsak som inte beaktas av den modell man arbetar med. Endogena orsaker är sådana som genereras av det ekonomiska systemet självt. Med endogenitet kan dock också menas att en orsak förklaras av den modell man arbetar med.
- På sid 367 använder sig Syll av begreppsparen ex ante respektive ex post, som brukar användas i ekonomisk teori för att beskriva en osäker situation. Ex ante värden beräknas innan en osäkerhet har blivit klarlagd. Ex post värden beräknas efter det att en osäkerhet har blivit klarlagd.
- På sid. 386 skriver Syll att Harrods modell "byggde på samverkan mellan multiplikator- och acceleratorverkan", utan att förklara dessa begrepp. Multiplikatorn gör att produktionen ökar om utgifterna ökar (medan produktionen minskar om utgifterna minskar). Acceleratorn gör att investeringarna ökar till följd av att produktionen ökar (medan om produktionen minskar så minskar investeringarna). Dessa två effekter kan samverka, och förklara svängningar i produktionen. Att Harrods modell var instabil berodde på att han antog att kvoten mellan kapital och produktion måste vara fixerad, tex att en produktion på 4 enheter kräver kapital på 2 enheter, en produktion på 8 enheter kräver kapital på 4 enheter, en produktion på 12 enheter kräver kapital på 6 enheter, osv (kvoten mellan kapital och produktion blir i dessa fall 0,5). I Sollows modell kunde dock kvoten mellan produktion och kapital variera, då Sollow antog att kapital kan substitueras mot arbetskraft. Därmed var inte Sollows modell instabil på samma sätt som Harrods.
- På sid 386-387 diskuterar Syll de neoklassiska jämviktsmodellerna för tillväxt, där en rad begrepp introduceras utan förklaring. Tex skriver Syll att "Robert Solow konstruerar en ny modell där han kan separera de tekniska framstegens effekter och rena substitutionseffekter. På basis av denna separation försöker han bygga en aggregerad produktionsfunktion." En produktionsfunktion beskriver hur mycket produktion man kan få fram med olika insatser av olika produktionsfaktorer, främst arbete och kapital. Ofta blir det givet en viss teknologisk nivå. Tex kan en produktionsfunktion beskriva att en input på 1000 arbetstimmar och 2 traktorer ger upphov till en produktion av 100 ton vete, medan en input på 2000 arbetstimmar och 1 traktor ger upphov till en produktion av 90 ton vete. Arbetsinsats antas här kunna substitueras mot kapitalinsats. Teknologisk utveckling kan leda till att produktionsfunktionen ändras så att 1000 arbetstimmar och 2 traktorer nu ger upphov till 200 ton vete istället som för tidigare 100 ton vete. En aggregerad produktionsfunktion beskriver förhållandet i den totala ekonomin, men då måste man göra vissa förenklande antaganden, tex att bara en typ av vara produceras. Sådana förenklade antaganden om den aggregerade produktionsfunktionen har mött kritik för att vara en alltför orealistisk beskrivning av verkligheten. I Robert Solows modell kunde den teknologiska nivån helt separeras från insatser av arbete och kapital. Den teknologiska utvecklingen blir då "disembodied" från kapitalinsatsen (så kallade neutrala tekniska framsteg). I verkligheten kan dock en teknologisk utveckling kräva ökade insatser av kapital för att få full genomslagskraft (tex att fler traktorer används per arbetad timme). Den teknologiska utvecklingen är då "embodied" i kapitalinsatsen. I de exogena tillväxtmodellerna förklarades dock aldrig den teknologiska utvecklingen, den var exogen i förhållande till modellen. Det försökte man däremot ändra på i de endogena tillväxtmodellerna, där teknologisk utveckling förklarades inifrån modellen. Tex kunde teknologiska utveckling förklaras av investeringar i humankapital och forskning, eller så kallat learning-by-doing innebärande att en ökning av kapital per arbetare också leder till en teknologisk utveckling i sig genom att användandet av det nya kapitalet ger nya kunskaper.
Ett exempel där Sylls resonemang kan ifrågasättas är följande:
På sid 392 skriver Syll: "Existensen av regelbundna cykliska rörelser i ekonomin uppfattas idag som ett tämligen okontroveriellt faktum. Den 3-4 år långa vanliga konjunkturcykeln (Kitchincykeln) och den 7-11 år långa investeringscykeln (Juglarcykeln) är båda allmänt accepterade. Däremot förekommer det viss oenighet om existensen och karaktären av längre cykler...". Existensen av regelbundna cykler med en fast periodicitet på exempelvis 3-4 år (Kitschincykeln) eller 7-11 år (Juglarcykeln) har dock också ifrågasatts av modern forskning. Den amerikanska konjunkturcykeln har exempelvis varat allt ifrån två år upp till 12 år. Det är den fasta periodiciteten som har ifrågasatts. På sid 396 skriver Syll: "Även om metodologiska debatter om långa vågor fortfarande äger rum... ger de empriska beläggen med avseende på tidsserier för priser, investeringar och produktion ingen anledning att på allvar ifrågasätta existensen av långa vågor i ekonomisk aktivitet i västvärlden sedan åtminstone början av 1800-talet. Även om kritiker hävdat att långa cykler i själva verket bara är slumpmässiga upp- och nergångar i valda variabler, förefaller existensen av långa cykler - uppfattade mindre strikt som en slags regelbundenhet i upprepningen av vissa fenomen över tiden - vara mer i överensstämmelse med empiriska data." Anhängare av långa vågen teorin har dock aldrig presenterat empiriska data som har fått allmän acceptans som bekräftar deras teori om en regelbunden lång cykel med en fast periodicitet. Det har också visat sig att utvecklingen kan uppvisa en stor oregelbundenhet, och ingen enkel upprepning. Dateringen skiljer sig dessutom kraftigt mellan olika långa vågen teorier. Mandel och Kleinknecht beskriver exempelvis perioderna 1893-1914 och 1940/48-1973 som expansionsfaser, medan för Lennart Schön perioden 1890-1910 var en omvandlingsfas och perioden 1955-1975 en rationaliseringsfas.
12. Modern heterodox teori
Relevant för uppgift 7
och 8.
Hoppa över avsnittet "Analytisk marxism" (med undantag av de inledande två styckena på sid 416) och "Sraffa och neoricardianismen" (sid. 416-428) samt avsnittet "Räntefri ekonomi" (sid. 444-448).
Några exempel på ställen där Syll är opedagogisk och behöver förtydligas:
- På sid. 410 skriver Syll att Schumpeter definierar en innovation som skapande av en ny produktionsfunktion. Produktionsfunktionen beskriver som sagt hur mycket produktion av en viss vara man kan få fram med olika insatser av olika produktionsfaktorer givet en viss teknologisk nivå. Introducerande av en ny vara är då en innovation, eftersom en ny produktionsfunktion då skapas. Men även med en gammal vara kan innovationer ske, om produktionsfunktionen ändras pga teknologisk utveckling så att mer kan produceras från samma insats av arbete och kapital (eller att en ny typ av kapital introduceras, tex datorer).
- På sid 456 diskuterar Syll Dahméns teori om utvecklingsblockens komplementaritet. Med komplementaritet menas som sagt att effekten av en produkt är beroende av effekten av en annan produkt. Detta kan ge en dynamik i systemet. Tex har utvecklingen av datorer gett upphov till många andra produkter som baserar sig på datateknologi, tex miniräknare, internet och digitalkameror. Ett utvecklingsblock har med andra ord kunnat uppkomma kring datateknologin.
Ett exempel där Sylls resonemang kan ifrågasättas är följande:
På sid. 408 påstår Syll att "Schumpeter såg att kredit och pengar endast kan fylla någon funktion i en dynamisk värld. I den walrasianska statiken behövs de inte..." Detta är dock en mycket tveksam tolkning av Schumpeter och den walrasianska statiken. Schumpeter menade att krediten får en ny roll genom kapitalismens framväxt och existensen av ett dynamiskt framåtskridande. Men det betyder inte att han ansåg att det är den enda rollen som krediten (eller pengar) kan ha. Även i en statisk marknadsekonomi utan entreprenörer skulle kredit finnas kvar, tex för att jämna ut konsumtionen under livscykelns gång. Kredit och pengar fanns också långt innan kapitalismen uppkomst, vilket knappast var okänt för Schumpeter.
13. Avslutning
Har viss relevans för uppgift 8.
Anteckningar
från lektion 3
Från antiken till klassikerna
Före kapitalismens genombrott var ekonomi inte på samma sätt skild
från övriga delar av samhället som den blev under kapitalismen.
Familjen var den grundläggande produktionsenheten.
Ekonomi från grekiskans oikonomika – hushållning.
Adam Smith baserade sig mycket på den intellektuella traditionen i
det västerländska tänkandet, från antiken till 1700-talet.
Framför allt gäller detta naturrätten, att det finns regler som
styr samhället som existerar naturligt och är objektivt sanna.
Återkommande genom det ekonomiska tänkandets historia är
värdeteorin. Vad är värde och vad bestämmer värde på en vara.
Den så kallade värdeparadoxen (också känd som diamant-vatten
paradoxen) är det faktum att vissa varor, såsom diamanter, knappt
har någon egentligen nytta, men ändå har ett högt värde, medan
andra varor, såsom vatten och luft, har mycket hög nytta, men
samtidigt ett mycket lågt värde.
Antiken
Holistiskt synsätt på ekonomin
Ekonomisk teori en del av moralfilosofin och religiöst tänkande
Marknaden ingen förgrundsplats
Antika Grekland – ett patriarkalt slaverisamhälle
Platon
Såg vinst och ränta som hot mot den rådande ordningen.
Pläderade för en idealstat, där en elit styr över samhällets
gemensamt ägda egendomar
Xenofon
Samtida med Platon
Skrev boken Oeconomicus
Betonade marknadsstorlekens betydelse. Arbetsdelning ökar
effektiviteten.
Diskuterar åtskillnad mellan verksamheter med och utan tilltagande
skalavkastning
Aristoteles
Platons lärljunge
Delade inte Platons positiva syn på gemensamt ägande
Menade att tillgångar och behov är begränsade, men våra önskemål
obegränsade. Att tillfredsställa det förra är rätt, men det
senare leder till onaturligt byte. Krematik – att man försöker
öka förmögenhet i det oändlig.
Förespråkade slaveri och kvinnans underordning
Mot penningackumulation som självändamål, såg ränta som
onaturligt.
Gör åtskillnad mellan bruksvärde och bytesvärde, som återkommer
hos klassikerna och Marx. Bruksvärde är den nytta som en vara har
för den som brukar den, medan bytesvärde är det värde som varan
har på marknaden när den byts mot andra varor.
Tangerar begreppet rättvist pris
Skolastiken
Höjdpunkt under 1200- och 1300-talet
Filosofisk och kristen vetenskaplig strömning
Försöker förklara trossanningar i termer av förnuftssanningar.
Använder logiken för att underbygga sina påstående (tex att bevisa
Guds existens genom logisk argumentation)
Vilar på idéer från 1) Aristoteles, 2), Bibeln, 3) Romerska rätten
Försökte förena religiösa dogmer med ekonomisk realitet
Privategendom alltid problem för kristna kyrkan. Bibeln är
motsägelsefull, eftersom den på vissa ställen ser positivt på
rikedom och på andra ställen fördömer de rika och hyllar askes och
fattigdom.
Thomas av Aquino (1225-1274), den främste representanten för
skolastiken, ansåg privategendom skapa lugna och fredliga relationer.
Även om handel onaturlig är den oundviklig i en icke-perfekt värld.
Handelsmannen ger ett viktigt bidrag till samhället genom att
tillgodose olika behov
Förespråkade det rättvisa priset – ofta dock samma som
marknadspriset. Fördömde priser baserade på monopol, tvång och
bedrägeri
Menade att det var onaturligt att låna till ränta. Pengar är
sterila. Bygger i den bemärkelsen på samma tradition som
Aristoteles. Även islam har traditionellt haft en negativ syn på
ränta. Koranen tillåter handel men förbjuder ocker. Ocker är att
ta ut ett överpris eller på annat sätt exploatera genom ett
övertag. Islam övertog detta från den tidiga kristendomen. Mot
slutet av medeltiden blir skolastikerna allt mer accepterande till
ränta.
Den jesuitiska Salamanca-skolan på 1500-talet gjorde upp med idéerna
om rättvist pris och ränteförbud, och förklarade inflationen med
det ökade inflödet av silver (en tidig kvantitetsteori).
Protestantismen, främst kalvinismen, representerar den kapitalistiska
etiken i kristen form. Protestantismen betonar individen. Enligt
kalvinisterna var rikedom genom arbete ett tecken att man tillhörde
de utvalda. Max Weber menade att protestantismen bidrog till
kapitalismens framväxt, men har fått kritik från dem som menar att
protestantismen snarare avspeglade kapitalistiska förhållanden än
orsakade dessa. Enligt von Hayek var det jesuitiska Salamanca-skolan,
inte protestantismen, som ledde fram till kapitalismen.
Merkantilismen
Dominerade under perioden 1500-1750
Merkantilism myntades först 1763 av fysiokraterna (som var negativa
till merkantilismen), och är ett omstritt begrepp
Många olika riktningar
Representerade en framväxande handelskapitalism och den
centraliserade staten. De flesta stater var fortfarande
icke-nationella under 1500- och 1600-talet. Merkantilismen kan
därför inte sägas avspegla en framväxande nationalstat och
nationalism, som vissa har påstått. Den moderna nationalstaten
växte fram först från slutet av 1700-talet (bla inspirerat av den
franska revolutionen), och avspeglade ett behov hos den framväxande
kapitalismen att skapa en nationell marknad med ett gemensamt
rättssystem, språk, viktsystem, myntsystem, osv.
Sammanhållande teman:
1) Starkt intresse för positiv handelsbalans. Varuskräck –
viktigare att sälja varor än att köpa dem
2) Positiv till penningrikedom (till skillnad från skolastikerna)
främst i form av ädelmetaller. Ökas genom positiv handelsbalans.
Hos bullionismen – den tidiga merkantilismen – var ädelmetaller
närmast ett självändamål.
3) Betonade penningackumulation, handel och industri istället för
jordbruk. Representerade på så sätt en handelskapitalism som ännu
inte hade penetrerat produktionen, som ju dominerades av jordbruket.
4) Staten ska spela en protektionistisk roll genom att uppmuntra
export och missgynna import. Senare frihandelsförespråkare var
därför mycket negativa till merkantilismen. Keynes inte lika
negativ.
5) Såg ekonomin som ett nollsummesspel, inte som senare hos
klassikerna att alla tjänar på att handla med varandra.
6) Menade att relationen individ-samhälle ej var harmonisk (som hos
klassikerna) utan konfliktfylld
7) Förespråkade en stor, men fattig, befolkning som pressade ned
lönerna. Befolkningen nationens sanna rikedom.
Mellan merkantilisterna och klassikerna
Hade ena foten i merkantilismen, den andra
foten i klassisk ekonomi
William Petty och Richard Cantillion representerade en blandning av
liberalism och merkantilism.
Fysiokraterna – mer tydligt avståndstagande av merkantilismen
William Petty (1623-1687)
Betonade kvantitativa metoder och kvantitativ precision
Ville ha mer utvecklad statistik för att bättre utforma skatterna.
Utvecklade den politiska aritmetiken. Första beräkningen av
nationalinkomsten och nationalförmögenheten. Nationalförmögenhet
består enligt Petty av både icke-mänskliga resurser (tex kapital
och jord) och människor.
Formulerade en input-baserad värdeteori – alla värden skulle
reduceras till arbete och jord. Den input-baserade värdeteorin
utvecklades senare av klassikerna och Marx.
Richard Cantillon (1680-1734)
Värdeteori – varans inre värde bestäms av arbetskostnader och
jord, förändras inte, marknadspriset varierar däremot från dag
till dag
Betonade självintresset
Marknaden inte harmonisk, utan kännetecknas av rivalitet och kamp
mellan klasser.
Utvecklade teori om entreprenören – företagaren. Understryker den
osäkerhet som möter entreprenören.
Fysiokraterna
En del av upplysningen
Jordbruket exklusivt produktivt, industri och tjänster improduktiva.
Jordbruk enda sektorn som skapar ett överskott. Industrin producerar
lika mycket som det får i input. Kritiserad för detta av
merkantilister och senare av klassikerna.
Nationens välstånd inte i hur mycket guld och silver man hade, utan
hur mycket man producerade
Betraktade ekonomin som kretslopp.
Quesnay, den främste fysiokraten. Skrev Tableau économique, som
visar på flöden i ekonomin mellan olika sektorer, ett slags
input-outputanalys.
Ville liberalisera spannmålshandeln och uppmuntra stora
kapitalistiskts drivna jordbruk. Frihandel framför allt för det egna
landets jordbruk.
Representerade en framväxande jordbrukskapitalism innan
industrikapitalismens genombrott.
Klassisk nationalekonomi
Grundas med Adam Smiths publicering av
Wealth of Nations 1776. Klassiska perioden slutar 1870, och följs av
den marginalistiska revolutionen. De kändaste namnen är Adam Smith,
Malthus, Ricardo och John Stuart Mill. Vissa vill även inkludera Marx
respektive William Petty till klassikerna, men detta är mindre
vanligt.
Representerade den framväxande industrikapitalismen, som dock ännu
inte gått segrande mot feodalismen.
Finns en diskussion om neoklassikerna var en fortsättning på
klassikerna, eller om neoklassikerna representerade ett radikalt
brott.
Kännetecken:
1) Intresserad av ekonomisk utveckling på lång sikt, ej kortsiktig
resursallokering som de tidiga neoklassikerna
2) Värdeteori fokus på kostnadssidan istället för efterfrågan som
hos neoklassikerna. Flera klassiker formulerade en arbetsvärdeslära.
I William Pettys anda gjorde de en åtskillnad mellan marknadspris,
som bestäms av tillfälliga omständigheter, och det naturliga priset
(värdet) som är mer beständigt.
3) Fördelningen mellan klasser i form av jord, kapital och arbete
centralt i analysen. Neoklassikerna övergav detta fokus på klasser
till förmån för individen (metodologisk individualism).
4) Liberal syn på ekonomin. Mot merkantilismens reglering och tvång.
Marknaden har tendens att vara självreglerande och skapa jämvikt.
5) Betoning av människan som egoistisk.
6) Menade att ekonomisk tillväxt inte vara hållbar i all
oändlighet, till skillnad från dagens neoklassisk teori som utgår
från en obegränsad ekonomisk tillväxt. Profitkvoten har enligt
klassikerna en tendens att falla. Till slut skulle det stationära
läget nås.
Vissa centrala debatter inom klassisk nationalekonomi:
1) Ricardo mot spannmålstullarna, Malthus för
2) The bullion controversy. Bullionisterna förespråkade guldparitet
för att förhindra inflation. Anti-bullionisterna menade utgivna
pappers sedlar skulle upptas av det ekonomiska systemet själv.
Adam Smith (1723-1790)
Publicerade Wealth of Nations år 1776.
En av liberalismens förgrundsgestalter
Historieteori där ekonomiska drivkrafter spelade en avgörande roll.
Fyra stadier: 1) jägarsamhället, 2) herdesamhälle, 3)
jordbrukssamhälle, och 4) handelssamhället.
Smith mot samhällsfördragsteorin att människan levt i ett
tillstånd av ständiga krig mot varandra. Enligt Smith har människan
alltid levt i samhällen.
Människan är egoistisk, även om det också finns sympati. Osynliga
handen gör att marknaden tillfredställer människors behov.
Betonade arbetsdelningen. Berömt exempel med nålfabriken
Gjorde åtskillnad mellan produktivt och improduktivt arbete. Jordbruk
och industri produktivt. Tjänsteproduktion improduktivt. Tjänsten
förintas i samma ögonblick den föds.
Åtskillnad naturligt pris – marknadspris. Naturliga priset bestäms
av kostnaden.
I Aristoteles anda gjorde åtskillnad mellan bruksvärde och
bytesvärde. Menade att detta löser värdeparadoxen. Diamant har
lågt bruksvärde men högt bytesvärde. Vatten har högt bruksvärde
men lågt bytesvärde. Neoklassikerna gör sedan upp med uppdelningen
mellan bruksvärde och bytesvärde, och menar sig lösa
värdeparadoxen med hjälp av sitt resonemang om avtagande
marginalnytta.
Delvis två olika värdeteorier: arbete som måttstock, men även att
värdet är summan av lön, profit och jordränta. Delvis också två
synsätt på profiten, dels som exploatering och dels som
produktionskostnadskomponent
Teori om profitkvotens fallande tendens till följd av hårdnad
konkurrens. Till slut nås det stationära läget.
Ville inte att staten skulle spela så stor roll. Undantag var
kollektiva varor och externa effekter. Exempel är utbildningsväsende
och infrastruktur där staten bör intervenera.
Thomas Malthus (1766-1834)
Mest känd för sin befolkningsteori, som haft stort inflytande
på senare demografisk teori
Essay on the Principle of Population utkom 1798.
En pessimistisk syn på framtiden utifrån sin befolkningsteorin
Befolkningen ökar geometriskt (1, 2, 4, 8, 16, osv) – medan
livsmedelsproduktionen ökar aritmetiskt (1, 2, 3, 4, 5, osv)
Spänningen kan antingen minskas genom positiva hinder (högre
mortalitet, epidemier, osv) eller preventiva hinder (tex sedlig
återhållsamhet)
Att livsmedelsproduktionen bara ökar aritmetiskt beror på jordens
avtagande avkastning.
Jordränta beror på jordens knapphet. Uttryck för
befolkningstillväxt och kapitalackumulation, inte som hos Smith en
monopolvinst
Menade till skillnad från Smith och Say att generell överproduktion
kan uppkomma (Say’s lag säger att utbudet skapar sin egen
efterfråga). Delvis därför en föregångar till Keynes.
Enligt Malthus måste finnas effektiv efterfrågan. Arbetarnas löner
räcker inte till. Därför viktigt med improduktiva konsumenter, som
jordägare.
Positiv till fri marknad, men för spannmålslagarna. Representerade
där delvis jordägarklassens intressen mot Ricardo, som
representerade industrikapitalisten.
De dystra prognoserna om befolkningen ej visat sig hålla för
industrisamhället:
1) Befolkningen har stabiliserats i väst-länderna trots hög
levnadsstandard.
2) Jordbruket ej avtagande avkastning. Produktivitetsökningen enorm i
jordbruket sedan Malthus dagar.
David Ricardo (1772-1823)
Företrädde bullionisterna i the bullionist controversy, delvis i
kvantitetsteorins anda. Ville ha guldparitet, och menade att ökade
utgivning av sedlar utan knytning till guld leder till inflation.
Ökat inflöde av guld under guldparitet leder dock inte automatiskt
till inflation då värdet på guld bestäms av dess
produktionskostnader.
Förkastade i Smiths anda en analys av bytesprocessen i termer av
nytta, utan ville se den i sin sociala kontext
Varor har det gemensamt att de är produkter av arbete
Profitkvotens fallande tendens beror på avtagande avkastning i
jordbruket, ej som hos Smith ökad konkurrens på marknader
Analyserade jordräntan. Finns ingen absolut ränta gemensam för all
jordar, bara en differentialränta som bestäms av skillnaden mellan
avkastning på bättre och sämre jord. Jordräntan jämnar ut
profiterna, och är störst på de bördigaste jordarna. I takt med
tillväxten tas mindre bördiga jordar i anspråk, vilket höjer
jordräntan totalt. Bidrar till sänkning av profitkvoten.
Har inspirerat senare teorier om att ekonomisk tillväxt leder till
att naturresurser (tex olja) tar slut och därmed hämmar tillväxten
på lång sikt. Mainstreamteori däremot en obruten tilltro till
substitut och teknologisk utveckling.
Tog avstånd från spannmålslagarna. Frihandel skulle motverka
stigande jordränta.
Det stationära läget kan skjutas om livsmedelsproduktionen
förbilligas.
Formulerade teori om komparativa fördelar. Om relativpriserna är
annorlunda i två länder har de en fördel att handla med varandra,
även om det ena landet kan producera alla sina varor billigare (i
form av arbetstid som är nedlagd i dem) än det andra lander.
John Stuart Mill (1806-1873)
Betraktas ibland som den siste klassikern
Var både filosofi och ekonom. Företrädde utilitarismen
Vidhöll teorin om avtagande avkastning och profitkvotens fall, trots
den snabba ekonomiska tillväxten som tycktes motsäga klassikernas
pessimistiska prognoser. Menade att ett stationärt läge skulle nås,
men på en högre välfärdsnivå. Det stationära läget skulle inte
innebära misär, utan är något eftersträvansvärt.
Pratar hellre om tendenser än lagar. Betonar motverkande krafter, som
gör att tidpunkten för det stationära läget skjuts upp.
Ger upp arbetsvärdesteorin. Lägger större vikt vid nyttoaspekter
och efterfråga.
Ifrågasätter Smiths uppdelning av arbetet som produktivt och
improduktivt. Tjänster kunde också vara produktiva.
Företrädde socialliberalismen, och stödde exempelvis bildande av
fackföreningar och kvinnors rättigheter.
Tillmätte staten en större roll än föregångarna. Ville begränsa
arvsrätten och privat markägande.
Anteckningar
från lektion 4
Neoklassisk teori och modern mikro- och makroteori
•
Perioden under andra halvan av 1800-talet, kapitalismen blir det
dominerande produktionssättet. Den industriella revolutionen sprids
till fler länder (tex Sverige)
•
Under Adam Smiths tid hade ännu inte kapitalismens etablerat sig som
det dominerande produktionssättet.
•
Den tidiga kapitalismen kännetecknades av kamp mellan kapitalägare
och jordägare/feodaladeln. Under den senare kapitalismen smälte
kapitalägare och jordägare samman till en klass. Klasskonflikten
mellan arbetare och kapitalägare blev mer central.
Mainstream-ekonomer började betonade individ istället för klass.
Klassanalys blev mer en domän för socialistiska ekonomer och
sociologer.
Neoklassisk ekonomi
Några kännetecken
1)
Betoning av nytta som kan mätas antingen ordinalt eller
kardinalt. Kardinal nytta mäts ofta i penningenheter.
2)
Marginalanalys central, främst marginalnytta, men
senare även marginalkostnad. Förutsätter att marginalnyttan är
avtagande och marginalkostnaderna stigande. Avtagande marginalnytta
– nyttan av att äta det sista äpplet är mindre än nyttan av det
näst sista äpplet.
3)
Betoning av substitution mellan varor. Skillnad mot dem
som betonar olika rigiditeter hos marknaden (tex keynesianer).
4)
Gör upp med den tidigare objektivistiska värdeteorin.
Formulerar en mer ytlig subjektivistisk värdeteori. Finns inget
underliggande värde som skiljer sig från marknadspriset. Finns ingen
åtskillnad mellan bruksvärde och bytesvärde. Menar sig lösa
värdeparadoxen (att vatten billigt, men diamanter dyra) genom att
likställa pris med marginalnytta.
5)
Alternativkostnader bör också beaktas, en kostnad som
inte existerar objektivt utan endast är en imputerad kostnad.
6)
Betonar mikro istället för makro som hos klassikerna.
Metodologisk individualism. Aggregering måste bygga på individers
agerande. Makro måste bygga på mikro.
7)
Fokuserar på individ och enskilda företag istället
för klasser och totalekonomin som hos klassikerna.
8)
Betonar på kort sikt istället för lång sikt.
Historia oviktig för neoklassiker jämfört med klassiker. Reaktion
mot klassikernas dystra framtidsprognoser. Först efterkrigstidens
neoklassiker blir intresserade av långsiktig tillväxt.
9)
Mer inriktning på matematiska modeller än på att
studera empiri och ekonomisk historia. Deduktiv snarare än induktiv
metod.
10)
Betoning av jämvikt. Jämvikten bestäms av skärningen
mellan utbuds- och efterfrågekurvan.
Neoklassiska modeller bygger
på flera antagande:
1)
Rationella val
2)
Maximering. Individer maximerar nytta, företagen vinst
3)
Individer agerar självständigt och har perfekt
information.
Kritik:
antagandena är orealistiska och stämmer inte med verkligheten.
Därmed faller modellerna.
Föregångarna till neoklassisk
teori
Daniel Bernoulli (1700-1782)
Diskuterade
Sankt Peterburgsparadoxen. Spel där förväntade vinsten oändligt
stor. Ändå finns en gräns för hur mycket man är beredd att satsa
för att vara med.
Pengar
uppvisar en avtagande marginalnytta
Utilitarismen
•
Konsekventialistisk etiklära, som ville maximera nytta hos största
möjliga antal. Skillnad från pliktetiken, som dominerade tidigare.
•
Tidig utilitarism, ex Platon och kinesiske filosofen Mozi (470-
•
Jeremy Bentham (1748-1832) – människan styrs av lusta och smärta.
Gjorde lyckokalkyler så att konsekvenserna kan beräknas. Formulerade
lagen om avtagande nytta.
•
James Mill och John Stuart Mill också framträdande utilitarister
Cournot (1801-1877)
•
Försvarade användning av matematiken, men menade att analysen måste
grundas på empirisk observation
•
Ville bestämma priset med utbud och efterfråga. Den efterfrågade
kvantiteten beror på priset. Formulerade marginalism utan
nyttobegreppet, som han menade var oanvändbart.
•
Analyserade monopol och duopol. Monopolist tar inte högsta priset,
vill maximera vinsten när marginalkostnad lika med marginalintäkt.
Priset blir högre under monopol än under perfekt konkurrens. Priset
under duopol mellan monopolpris och konkurrenspris.
•
En föregångare till teorier om imperfekt konkurrens och spelteori.
Hermann Heinrich Gossen
(1810-1858)
Nationalekonomi
en ”lustvetenskap”
•
Gossens första lag: lustens intensitet eller storlek minskar i takt
med konsumtionen.
•
Gossens andra lag: fördelningen på konsumtionsvaror ska vara sådan
att sista penningatomen ger samma lust om total nytta ska maximeras
De
tidiga neoklassikerna
Marginalism
och nytta två centrala koncept
Avtagande
marginalnytta (åter)introducerades av William Stanley Jevons, Carl
Menger och Léon Walras. Marginalnyttan är avtagande därför att
varor kan substitueras mot varandra.
Stanley Jevons (1835-1882)
•
Människans mål är att maximera nettosumman av lust och olust, men
endast handlingar avslöjar preferenserna
•
För ekonomer marginalnyttan viktig, ej total nytta. Marginalnyttan
avtagande, återupptäcker Gossens första lag.
•
Värdeparadoxen, vatten lite värde därför att marginalnyttan nära
noll.
•
Finns inga interpersonellt jämförbara nyttor.
•
Såg nyttobaserade subjektiva värdeläran som alternativ till
arbetsvärdesläran. Mängden nedlagt arbete ointressant, ”I
affärer är det förflutna alltid förflutet” – ahistorisk syn
på värde.
•
Viktiga bidrag till empiriskt statistisk forskning. Konstruerade
prisindex. Formulerade en konjunkturteori baserad på solfläckarnas
uppträdande med ett årtiondes mellanrum.
Carl Menger (1840-1921)
•
Människor tillfredställer först mer basala behov och sedan mindre
viktiga behov.
•
Bytet beror på att olika individer värderar varor på olika sätt.
•
Indragen i metodstriden med den historiska skolan (Gustav Schmoller).
Menger försvarade den deduktiva metoden. Försvarade 1)
egenintresset, 2) nyttomaximering och 3) perfekt information som
grundvalen för ekonomisk teori.
•
Företrädde metodologisk subjektivism – ekonomiska fenomen är
relationer mellan subjekt ej mellan ting (kom till uttryck i den
subjektivistiska värdeteorin).
•
Förespråkade metodologisk individualism.
Alfred
Marshall (1842-1924)
•
Principles of Economics kom
ut 1890, men sina tankar formulerade Marshall redan på 1860-talet.
•
Införde partiell jämviktsanalys.
•
Införde antagande om ceteris paribus – allt annat lika. Viktig för
den partiella jämviktsanalysen.
•
Jämviktspriset är skärningen mellan efterfråge- och utbudskurva.
Till skillnad från Jevons ansåg att både nytta och
produktionskostnader viktiga för att förklara priset.
•
Neoklassisk fördelningsteori, inkomstandelarna bestäms funktionellt
av produktionsfaktorernas marginalproduktivitet.
•
Konsumentöverskott – skillnad mellan köparnas betalningsvilja och
priset.
•
Konjunktursvängningar beror på psykologiska faktorer, någon
generell kris leder de dock inte till
Léon Walras (1834-1910)
•
Formulerade allmän jämviktsanalys, under antagande om fri
konkurrens. Menade att Marshalls ceteris paribus antagande för att
göra partiell jämviktsanalys inte var tillräckligt. Marknaden
måste ses i sin helhet, då priset på en marknad bestäms av andra
marknader.
•
Bytet på marknaden en metod för att tillgodose
överskottsefterfrågan och göra sig av med överskottsutbud, som
uppstår när man inte maximerat sin nytta. Går från ojämvikt till
jämvikt.
Andra generationens
neoklassiker
•
Marginalproduktivitetsteorin. Tidiga neoklassiker fokus på
marginalanalys av efterfrågesidan. Andra generationens neoklassiker
antagande om avtagande marginalproduktivitet. Ricardos antagande om
avtagande marginalproduktivitet på jord gäller hela ekonomin. Gör
då åtskillnad mellan fasta och rörliga kostnader. Företag
anställer arbetare ända till arbetets marginalprodukt är lika med
lönen. Detta kritiseras av keynesianer.
•
Kapitalteorin. Ren profit uppstår då alla produktionsfaktorer fått
sin betalning. Under perfekt konkurrens försvinner sådana residualer
och profiten blir noll. Böhm-Bawerek menade, i motsättning till Marx
exploateringsteori, att ränta beror på att människor värderar
nutida varor mer än framtida.
Modern
mikroteori
Modeller för icke-perfekt
konkurrens
•
1920-talet började alltfler ifrågasätta modeller som enbart bygger
på perfekt konkurrens. Dels logiska problem, dels
verklighetsfrånvändhet
•
Analyserade monopol och oligopol. Monopolisten och oligopolen möter
en nedåtlutande efterfrågekurva. Oligopolanalysen koppling till
spelteori.
•
Joan Robinson använde marginalintäktskurvan i analysen. Visade att
vinstmaximum under icke-perfekt konkurrens inträffar där
marginalkostnader och marginalintäkter sammanfaller, men till högre
pris (1933).
•
Chamberlin, monopolistisk
konkurrens, bla till följd av produktdifferentiering (1933).
•
Paul Sweezy (1910-2004), den
knäckta efterfrågekurvan. Andra oligopolföretagen följer inte
prishöjning hos ett företag, men däremot prissänkning.
Marknadsandelar mer centralt än kortsiktig vinstmaximering.
Efterfråge- och nyttoteorier
•
Ordinal nyttoteori ersatte kardinala. Den kardinala nyttofunktionen
ersattes med indifferenskurvor.
•
Paul Samuelson - teorin om avslöjade preferenser.
•
Individer maximerar den förväntade nyttan om rationella.
•
Rationalitet olika villkor, ex om individen föredrar korv framför
kyckling och kyckling framför sallad föredrar hon korv framför
sallad (transitivitet).
•
Gerry Becker analyserar även icke-ekonomiska relationer med
ekonomiska modeller (ex äktenskap och utbildning). Humankapitalteori
– utbildning ses som en investering.
Företagsteorier
•
Ifrågasättande av neoklassisk förutsättning om profitmaximering.
Managerialismen – företagarklass är autonom. Simon – begränsad
rationalitet. Behaviouralismen mer organisationsteoretiskt
orienterad.
•
Ronald Coase – varför finns det företag. Pga
transaktionskostnaderna på marknaden.
•
Radikal teori – maktperspektiv. Mot neoklassikernas syn att företag
ett sätt att lösa resursallokeringen.
Spelteori
•
Försöker beskriva situationer där människors handlingar
ömsesidigt påverkar varandra. Likhet ex med schack och poker. Enkla
grundförutsättningar leder snabbt till komplexa situationer.
•
Neumans och
Morgensterns bok The Theory of Games and Economic Behaviour (1944). Cournot
en föregångare.
•
Förutsätter metodologisk individualism och rationalitet.
Optimeringsproblem.
•
Förutsätter ofta fullständig information och perfekt minne.
•
Nashjämvikt – där spelarnas strategival är det bästa svaret i
förhållande till varandra.
•
Klassiskt exempel Fångarnas dilemma. Båda fångarna hoppar av, trots att
samarbete skulle gynna dem båda. Vad som är rationellt på
individnivå är inte alltid rationellt på samhällelig nivå.
•
Kritik, orealistiska antaganden om ex egenintresse och rationalitet.
Välfärdsteorin och teorin om
samhälleliga val
•
Central fråga i välfärdsteori– hur politiken kan maximera totala
nyttan i samhället.
•
Paretooptimum – en situation effektiv om ingen kan få det bättre
utan att någon får det sämre. Om ej Paretooptimum lönar sig att
byta. Fångarnas dilemma, Paretooptimalt, men ej kollektivt rationellt
•
Externa effekter, negativa eller positiva. Lösning internaliseras.
Ex. miljöskatt eller trängselavgift. Coase, lösning äganderätt,
ex. låt företaget äga marken.
•
Amartya Sen – partiell rangordningar. Kritik mot välfärdsteori att
vill reducera mångfald till nytta.
•
Paretokriteriet, ofta argument för status quo.
Matematiseringstrenden
Optimering,
komplicerade ekvationer
Leontiefs
input-output-analys.
Kritik,
bristande realism. Ny obegriplighet. Autistisk ekonomi.
Ekonometri
Jevons,
ekonomiska cykler
Mitchell,
konjunkturanalys
Nationalräkenskapernas
utveckling
Den
probabilistiska revolutionen.
Ekonometrin
oftast underordnad användandet av deduktiva modeller.
Modern
makroteori
Ortodox teori före Keynes
•
Neoklassikerna betona huvudsakligen på mikro, till skillnad från
klassikerna. Enda centrala makrofrågan prisnivån.
•
Kvantitetsteorin dominerande sedan 1700-talet, priserna beror på
penningmängden. Pengar en slöja (Pigou).
•
Någon generell kris skulle inte uppstå om marknaden sköter sig
själv. Neoklassisk teori byggde på jämvikt. Om utanför detta läge
skulle de stabiliseringsmekanismerna föra tillbaka ekonomin till
allmän jämvikt.
•
Ortodox teori oförmögen förklara börskraschen 1929 och den
efterföljande depressionen. Stabiliseringsmekanismerna hos marknaden
lyste med sin frånvaro.
•
Klassikerna huvudsakligen intresserade av lång sikt. Därför hade
inte mycket att säga om kortsiktiga konjunktursvängningar (med
undantag av Malthus).
John Maynard Keynes (1883-1946)
•
Makroteori (ny)genombrott med keynesianismen.
•
Problem med tolkning av Keynes. Keynes delvis ej entydig. Starka
uppfattningar om Keynes efter hans död.
•
Keynes kritiserade klassikerna. Till klassikerna räknade han Smith,
Ricardo, men även Marshall och andra neoklassiker.
•
Kritiserade Says lag – att utbudet automatiskt skapar sin egen
efterfrågan. Kritiserade även synen att aggregerat sparande var lika
aggregerade investeringar.
•
Kritiserade Pigous syn att pengar är en slöja.
•
Rigiditeter i ekonomin, tex monopol och fackföreningar, hindrar
löner och priser att vara flexibla. Arbetaren har en penningillusion,
gick inte med på sänkning av nominell lön. Arbetare däremot
beredda acceptera reallönesäkningar pga ökad inflation.
•
Arbetaren kan bli ofrivilligt arbetslös
•
Teori om aggregerad efterfrågan. Summan av konsumtion och
investeringar. Aggregerad efterfrågan stiger inte lika snabbt som
aggregerat utbud. Beror på att högre inkomster leder till att
större del sparas, de med högre inkomster konsumerar mindre andel av
inkomsten än de med lägre inkomster. Skärningen mellan aggregerad
efterfråga och aggregerat utbud är där ekonomin befinner sig.
Ekonomin kan befinna sig i stabilt tillstånd, utan att full
sysselsättning råder. Även om arbetaren gick med på
lönesäkningar, är det möjligt med en situation där priserna
faller i samma proportion, reallönen är därmed konstant och full
sysselsättning ändå inte råder.
•
Multiplikator-effekter.
Ökning av konsumtion eller investeringar ökar inkomster mer än
själva ökning (en multipel ökning), pga att det leder till fler
anställs som i sin tur får lön som de spenderar, vilket driver på
nya investeringar, osv.
•
För att komma till rätta med arbetslösheten måste staten gå in
och handla varor och tjänster. Aggregerad efterfrågan förskjuts
uppåt.
•
Likviditetsfälla. När
räntan faller vill människor hålla mer och mer pengar. Lägre
ränta leder inte nödvändigtvis till mer investeringar och ökad
konsumtion. (Klassiskt modernt exempel, Japan på 1990-talet)
•
Keynes kritisk till neoklassikernas deduktiva metod. Betonade att
ekonomi är en samhällsvetenskap.
Bastardkeynesianer/nykeynesianer
•
Finanspolitiska keynesianer. Saumelson – deflationsgap och
inflationsgap. Phillipskurvan – en trade-off mellan inflation och
arbetslöshet.
•
Neoklassiska keynesianer. Tolkning av Keynes i neoklassiska termer.
Hicks IS-LM-analys, relationen mellan ränta och nationalinkomst.
IS-kurvan anger kombinationer där ränta och nationalinkomst ger
jämvikt på varumarknaden, LM-kurvan jämvikt på penningmarknaden.
Jämvikt där kurvorna skär varandra. Neoklassiska syntesen –
arbetslösheten beror på lönestelhet.
Postkeynesianer
•
Kritiska till bastardkeynesianernas tolkning av Keynes. Flera även
marxistiskt influerade.
•
Utgår från att marknaden inte självreglerande.
•
Förespråkar offentlig styrning och reglering.
•
Kritiska till neoklassiska produktionsfunktioner och andra
totalbegrepp.
•
Oligopolen styr marknaden.
•
Analyserar finansiell instabilitet, vilka förklaras endogent.
Spekulationsmani under eufori. Avlöses av panik. Det som är
rationellt på individnivå är inte rationellt på samhällelig
nivå.
•
James Tobin (1918-2002) föreslog skatt på valutatransaktioner.
•
Betonar den genuina osäkerheten.
•
Kollektiv irrationalitet.
•
Michal Kalecki (1899-1970). Betonade monopoliseringen av ekonomin.
Investeringar sker med tidsförskjutning. Omedelbar följden av ökade
vinster är ackumulation av penningreserver. Stagflation en effekt av
monopolisering.
•
Joan Robinson (1903-1983). Utvecklade teori om icke-perfekt
konkurrens. Kritiserade
neoklassikernas aggregerade produktionsfunktioner, ahistoriskt
tidsbegrepp. Citat: "The purpose of studying economics is not to
acquire a set of ready-made answers to economic questions, but to
learn how to avoid being deceived by economists."
Stockholmsskolan
•
Liknande idéer som Keynes, men oberoende av (och även före) honom.
•
Företrädare: Bertil Ohlin, Gunnar Myrdal, Erik Lindahl, Erik
Lundberg och Ingvar Svennilsson.
•
Myrdal analyserade relationen mellan investeringar ex ante och
sparande ex post. Olika ojämvikter kan uppstås.
•
Lundberg förespråkade en icke-jämviktsteori. Olika
disproportionaliteter mellan sektorers expansion kan ex. uppstå.
Monetarism
•
Milton Friedman (född 1912)
•
Arbetaren har ingen penningillusion. Uppstår
förväntningsinflation.
•
På lång sikt är Phillipskurvan vertikal, endast inflationen
påverkas. Naturlig arbetslösheten (NAIRU – the Non-Accelerating
Inflation Rate of Unemployment) är konstant på lång sikt.
•
Tillfälligt kan arbetslösheten gå ner, men det leder till ökad
inflation och sedan går arbetslösheten tillbaka till sin naturliga
nivå, men med högre inflation.
Nyklassisk teori
•
Robert Lucas, politiken inte verkningsfull ens på kort sikt (som hos
Friedman), pga människors rationalitet.
•
Nästan all arbetslöshet frivillig.
•
Svårt förklara 1930-tals-depressionen. Enligt Lucas pga ”otillräcklig
information”.
•
Utbudsekonomi, minska skattetrycket och avreglera marknader.
•
Lafferkurvan, sänkta skatter finansierar sig själv genom ökade
inkomster. Tillämpades av Ronald Reagan på 1980-talet.
•
Real business cycle theory. Konjunkturcykeln beror på reala faktorer,
exogena chocker – främst teknologiska eller politiska sådana.
Tillväxtteori
•
Produktionsfunktion - hur
mycket produktion man kan få fram med olika insatser av olika
produktionsfaktorer, främst arbete och kapital. Ofta givet en viss
teknologisk nivå. Aggregerad
produktionsfunktion beskriver förhållandet i den totala
ekonomin.
•
Keynesiansk tillväxt-teori.
Harrod-Domar-modellen. Multiplikatorn gör att produktionen ökar om
utgifterna ökar (medan produktionen minskar om utgifterna minskar).
Acceleratorn gör att investeringarna ökar till följd av att
produktionen ökar (medan om produktionen minskar så minskar
investeringarna). Dessa två effekter kan samverka, och förklara
svängningar i produktionen. Harrod-Domar-modellen var instabil pga
antagande om att kvoten mellan kapital och produktion måste vara
fixerad
•
Neoklassisk tillväxtteori.
Kvoten mellan kapital och produktion är ej fix utan flexibel. Kapital
och arbete kan substitueras mot varandra. Därför inte instabil.
•
Exogena tillväxtmodellerna
förklarade aldrig den teknologiska utvecklingen, den var exogen i
förhållande till modellen.
•
Endogena tillväxtmodellerna,
teknologisk utveckling förklaras inifrån modellen. Tex teknologiska
utveckling pga investeringar i humankapital
och forskning. Learning-by-doing - en ökning av kapital per arbetare
leder till teknologisk utveckling i sig genom att användandet av det
nya kapitalet ger nya kunskaper.
Långa cykelteorin
•
Finns långa cykler på 40-60 år utöver vanliga konjunkturcykeln.
Skillnad mot neoklassisk tillväxtteori som ser stabil tillväxt på
medellång och lång sikt.
•
Schumpeter, 3-4 år vanlig konjunkturcykeln (Kitchincykeln), 7-11 år
lång investeringscykel (Juglarcykeln), 60 år lång Kondratiev-cykel.
Verkan av innovationskluster och drivs av entreprenörer.
•
Ernst Mandel, profitkvoten avgörande. Nedgången är endogen.
Uppgången har ingen endogen mekanism.
•
Lennart Schön, 40-årig cykel i Sverige. Omvandlings- och
rationaliseringsfaser.
•
Kritik, teorin är deterministisk och har inget stöd i empirin.
Anteckningar från lektion 5
Heterodox ekonomisk teori
Ingen
gemensam teoretisk grund. Likhet, att ifrågasätter mainstream
ekonomisk teori, främst kritisk till neoklassisk teori.
Mainstream
– idag främst neoklassisk och keynesiansk teori
Vilka
riktningar som ska ingå inte självklart. Kan variera från period
till period. Det som är heterodoxt under en period kan bli mainstream
under en annan period. Också ämnesspecifikt. Vad som är heterodoxt
inom nationalekonomi kan vara mainstream inom företagsekonomi och
sociologi.
Gränsfall,
exempelvis institutionell teori, ny-österrikisk teori och
post-keynesiansk teori
Några
heterodoxa riktningarna:
-
Marxistisk ekonomi
-
Historiska skolan
-
Institutionalism (delvis mainstream)
-
Schumpeterianism
-
Neo-österrikiska skolan (delvis mainstream)
-
Post-keynesiansk teori (delvis mainstream)
-
Feministisk ekonomi
Marx ekonomiska teori
Karl Marx (1818-1883)
Betraktas
vanligtvis som den mest framstående socialistiske teoretikern. Han
tog sin doktorsexamen 1841 i filosofi, men hade läst även juridik
och historia. Under 1840-talet utvecklades hans ståndpunkter från en
radikal borgerlig hållning till revolutionär socialism. Hans
politiska ställningstaganden ledde honom alltmer till studier av
politisk ekonomi och ekonomisk historia. Den huvudproblematik Marx
brottas med är att förstå kapitalismens funktionssätt utifrån ett
filosofiskt, socialt, politiskt och historiskt perspektiv. I Kapitalet,
hans magnum opus som kom ut i fyra band, behandlar han de
grundläggande ekonomiska begreppen.
Historiematerialism
Produktionssätt
– består av produktivkrafter och produktionsförhållanden. Bildar
ekonomisk bas, denna bestämmande för överbyggnaden (politik,
kultur, idéer, osv), dock endast i sista hand. Produktivkrafternas
utveckling är drivkraften i historien, liksom klasskampen under
klassamhället. Det är när produktivkrafternas utveckling kommer i
motsättning till de rådande produktions- och egendomsförhållandena
som en revolutionär period inträder. De sistnämnda måste då
antingen förändras, eller så går samhället under.
Förfinade
arbetsvärdesläran, som ligger till grund för exploateringsteorin.
För
att en produkt ska vara kapital måste den (åtminstone långsiktigt)
ge en profit samt fritt kunna köpas och säljas på en marknad. Det
kapitalisten köper av arbetaren är inte hans eller hennes
arbetskraft (slaveri är förbjudet, och därför finns det ingen fri
marknad för arbetskraften som sådan), utan rätten att bruka denna
arbetskraft under en viss period.
Variabelt kapital är utgifter för löner
Konstant kapital är utgifter för insatsvaror (utom
löner) och kapitalförslitning. Det konstanta kapitalet överför
bara sitt gamla värde till den nya produkten.
Mervärde motsvarar kapitalistens vinst. Det variabla kapitalet överför inte bara sitt gamla
värde, utan ger också ett mervärde (vinsten). Mervärdet kommer ur
det variabla kapitalet, inte från det konstanta kapitalet enligt
Marx. Detta skiljer sig från senare neoklassisk teori som menar att
arbetskraft och fysiskt kapital ersätts efter sin marginella
produktivitet (dvs hur mycket produktion kan ökas med givet att man
ökar arbetskraften eller det fysiska kapitalet med en enhet), som
därmed bortdefinierar exploateringen av arbetare.
Mervärdeskvot kvoten mellan vinst och lön. Ett mått på
exploateringsgraden. Mervärdeskvoten är inte fix utan variabel.
Påverkas starkt av klasskampen.
Arbetsdagen
kan enligt Marx delas in i två delar, den nödvändiga arbetstiden
motsvarar det arbetaren får i lön, medan merarbetstiden motsvarar
kapitalistens vinst (mervärdet). Mervärdet kan enligt Marx ökas på
två olika sätt, antingen genom att förlänga arbetsdagen eller att
förkorta den nödvändiga arbetstiden (dvs förbilliga de varor som
arbetaren konsumerar genom att sänka den arbetstid det tar att
producera dessa varor). Genom att förlänga arbetsdagens längd ökas
det absoluta mervärdet. Mervärdet ökar då genom att öka den
absoluta arbetstiden för arbetaren. Genom att förbilliga de varor
som arbetaren använder till konsumtion kan man däremot öka det
relativa mervärdet. Mervärdet kan då öka utan att öka den
absoluta arbetstiden för arbetaren.
Ackumulation. En del av mervärdet ackumuleras, skillnad
mot förkapitalistiska samhällen. Ingår både utgifter för att öka
det fasta kapitalet (som är det investeringsbegrepp som används
idag), men även utgifter för att öka det cirkulerande kapitalet
(löner och insatsvaror).
Kapitalismen
ständig drivkraft att ackumulera. Leder till överackumulation och
kriser. Långsiktigt kan inte kapitalismen överleva som system.
Kapitalismen är en övergående historisk företeelse.
Profitkvotens fallande tendens
Den
organiska sammansättningen är kvoten mellan konstant och variabelt
kapital, förhållandet mellan "dött" och
"levande" arbete (vilket inte bör förväxlas med kvoten
mellan fast och cirkulerande kapital). Marx ansåg att den organiska
sammansättningen långsiktigt tenderar att öka, pga
kapitalackumulationen. Detta beror på att en allt större del av
företagens utlägg är av konstant kapital och allt mindre av löner.
Detta är en inneboende tendens i kapitalismen, eftersom konkurrensen
driver enskilda kapitalister till att ersätta arbetare med maskiner.
Den totala effekten av denna process, allt annat lika, är att även
profitkvoten sjunker. Till denna huvudtendens identifierade dock Marx
en rad mottendenser, bl a att mervärdeskvoten kan öka och att det
konstanta kapitalet kan förbilligas genom effektivare produktion
(därmed sjunker arbetstiden för dess framställning och därmed
också dess arbetsvärde).
Marxistisk ekonomi efter Marx
Diskussioner
om kapitalismens kris. Fyra olika teorier:
1)
Disproportionalitet, pga kapitalismens brist på
planering mellan olika sektorer som kan växa i otakt i förhållande
till varandra.
2)
Underkonsumtion, alltså för hög mervärdeskvot som
gör att arbetarna har för låg konsumtionsnivå
3)
Överackumulation, vilket leder till låg
mervärdeskvot.
4)
Ökning av organisk sammansättning, som leder till
profitkvotens tendens att falla.
Imperialismteorier.
Vidareutveckling från Hobson. Nytt stadium i kapitalismen. Hilferding
betonade finanskapitalet. Rosa Luxemburg, imperialism kopplat till en
underkonsumtionsteori. Lenin ger en 5-punktsdefinition av
imperialismen.
Diskussioner
om värdeläran. Transformationsproblemet – arbetsvärden motsvarar
inte relativpriser exakt.
Klassdefinition.
Hur definieras olika klasser. Erik Ohlin Wright identifierar tre
klasser: arbetarklass, borgarklass och småbourgeoisie, samt att det
finns grupper med motsägelsefull klassposition (exempelvis autonoma
arbetare och lönearbetande mellanskikt).
Analytisk
marxism. Ville använda neoklassisk metod på marxistisk ekonomi.
Historiska skolan
Äldre
historiska skolan – främst kritisk till klassisk nationalekonomi
Yngre
historiska skolan – främst kritisk till neoklassisk ekonomi.
Kännetecken:
1)
Relativistisk och partikularistisk, finns inga eviga
historiska lagar
2)
Holism istället för atomism. Organismtanke
3)
Människans styrs av mer än bara egennytta
4)
Samhället förändras ständigt
Föregångare
Tyskland
och Frankrike fick inte klassisk ekonomi så starkt fotfäste.
Kameralismen
– stark i Tyskland, vill ej formulera ekonomiska lagar, utan ge råd
till ämbetsmän.
Fredrich
List (1789-1846) – ville att Tyskland införde skyddstullar för att
bygga upp sin industri. Mot klassikernas ”ohistoriska kosmopolitism”
Äldre historiska skolan
Mot
klassikernas abstrakta, teoretiska, universalistiska och atomistiska
teori. Förespråkade en historisk, relativistisk och organisk
ekonomisk teori.
Yngre historiska skolan
Methodenstreit
– Menger mot Schmoller. Gällde:
1)
ekonomiska lagar, 2) användande av deduktion, 3) människans
drivkrafter
Schmoller.
Individen maximerar ej alltid sin egennyta, statens synliga hand
behövs i ekonomin. Betonar institutionernas roll.
Werner
Sombart, den mogna kapitalismen ökad standardisering och rationalitet
Max
Weber, formulerade idealtypen som metod. Tveksam till att
naturvetenskapens metod att deducera lagar går använda på
samhället
Institutionalism
Thorstein
Veblen (1857-1929)
Människan
ingen economic man, del av institutionell och kulturell kontext
Kritik, neoklassisk teori ej evolutionär, utan statisk
Mänskligt
beteende bestäms av tankevanor
Institutioner
– ”etablerade tankevanor gemensamma för flertalet människor”
Förändring
beror på kunskapens och tekniska förändringen
The Theory
of the Leisure Class
(1899). Arbetsfria klassen ägnar sig åt iögonfallande
konsumtion och slöseri, ett sätt att demonstrera sin rikedom och
status.
John Commons (1862-1945)
Veblens
elev
Betonade
transaktionen mellan medborgare inom ramen för samhällets kollektiva
regler - stället för neoklassikernas atomiserade individ
Kapitalismen
olika stadier – köpmannakapitalism, arbetsgivarkapitalism och
bankkapitalism
Fria
konkurrensen ett minne blott under 1900-talet. Förespråkade statlig
reglering, för att undvika socialism och revolution.
Wesley Mitchell (1874-1948)
Analytisk
beskrivning som grundläggande metod. Fakta samlas in innan teorier
formuleras. Alternativ till både ren induktion och ren deduktion.
Analyserade
konjunkturcykeln, som beror på penninghushållningen. Grund för
NBERs datering av amerikanska konjunkturcykeln
John Hobson (1858-1940)
Underkonsumtionsteoretiker,
översparandet har negativa effekter
Boken
Imperialism (1902), den nya
imperialismen baserar sig på ekonomisk exploatering, kolonierna
avsättning för överskottssparandet. Kuponklipparnas imperialism.
Alternativ: förbättra fattigas förhållanden, vilket ökar
konsumtionen och tar bort översparandet.
Neoinstitutionalism
Ett
försök att skapa syntes mellan neoklassisk och institutionell teori.
Douglas
North, grundare av nya ekonomiska historien. Försöker omtolka
historien med hjälp av neoklassisk teori.
Grundläggande kännetecken:
•
Institutioner – spelregler (Douglas North). Både formella lagar,
men också informella normer. Skillnad institution och organisation.
Organisationer aktör inom olika institutionella arrangemang.
•
Betonar transaktionskostnader. Kommer från Ronald Coase.
Transaktionskostnader förklarar varför vissa institutionella
arrangemang ger olika resultat under olika förhållanden, ger också
en normativ vägledning vilka institutioner mest effektiva. Coase –
varför finns det företag? - pga transaktionskostnader på marknaden.
•
Effektiva ekonomiska organisationer, tillväxtbefrämjande. Bla
äganderätt.
•
Nyttomaximerande och rationella individer finns även i
förkapitalistiska samhällen. Kritik från antropologer.
Joseph Schumpeter (1883-1950)
Han
var österrikisk ekonom, men flyttade 1932 till USA. Han var en kort
tid efter första världskriget finansminister i Österrike. Han
tillhörde inte något parti. Men han var övertygat konservativ. Det
hindrade inte honom från att ta intryck av exempelvis Marx.
Schumpeters
stora ungdomsverk var The Theory
of Economic Development, som publicerades 1911. I sitt
mycket omfattande arbete Business
Cycles (1939) utvecklade han sina idéer om kapitalismens korta
och längre konjunkturvågor. Schumpeters mest inflytelserika bok är Capitalism,
Socialism and Democracy (1943), där han spådde att kapitalismen
delvis pga sina egna framgångar skulle framkalla en omfattande
opposition och en övergång till socialism.
Schumpeter
hade en ambition att kombinera en historisk och en deduktiv
analysmetod. Han anslöt sig till den metodologiska individualismen.
Han
var dock missnöjd med det statiska neoklassiska schemat, även om han
utgick från det, och ville formulera en evolutionär teori om
kapitalismens utveckling. I den sistnämnda teorin ställs
innovationerna, som innebär att någonting kvalitativt nytt uppstår,
och dess bärare entreprenörerna i fokus. Innovationer finansieras
genom att krediter skapas ”ur intet”.
Innovation
- om en ny produktionsfunktion uppstår.
En
innovation är inte samma sak som en uppfinning. Den är detsamma som
uppfinningens kommersiella användning, dess tillämpning i praktiken.
Innovationer föregås alltid av uppfinningar.
Schumpeter
hade en ganska bred definition av vad en innovation kan inbegripa. Han
räknade upp: (i) skapandet av nya produkter och en
kvalitetsutveckling av gamla produkter, (ii) skapandet av nya
produktionsmetoder, (iii) öppnandet av nya marknader, (iv)
bemäktigande av nya råvarutillgångar samt (v) nya industriella
organisationsformer (inte minst skapandet av monopol).
Nya
innovationer rubbar den tidigare jämvikten. De innebär att sambanden
som råder mellan variablerna (inklusive vilka variabler som
existerar) ändras, vilket är någonting mer än då variablerna bara
genomgår kvantitativa förändringar men produktionsfunktionerna
förblir konstanta.
Schumpeter
formulerade ett sk tre-cykel-schema som går ut på att det förutom
två kortare konjunkturcykler på 40 månader respektive tio år
också uppträder en Kondratiev-cykel på cirka 60 år. Cykeln består
av fyra faser. Under prosperiteten genomförs innovationerna som
bryter upp den gamla jämvikten och expanderar ekonomin. Den följs av
recessionen, då den ”kreativa förstörelsen” av icke-innoverande
företag äger rum. Depressionen betyder att nedgången får en
kumulativ karaktär, vilket medför att utslagningen blir onödigt
stor. Denna följs av återhämtningen, som bringar ekonomin till den
nya jämviktens grannskap.
Den
långa cykeln betraktade Schumpeter som en trend för de kortare
cyklerna. De långa cyklerna började verka när kapitalismen uppstod
och kommer att upphöra när kapitalismen så småningom gradvis
ersätts med socialismen.
Nyösterrikiska skolan
Framträdande
namn: Menger, von Mises, von Hayek.
Carl
Menger också framträdande namn i den marginalistiska revolutionen,
och en av grundarna för neoklassisk teori
•
Förespråkar strikt metodologisk individualism. Ett apriori-antagande
•
Carl Menger kritiserade historiska skolan, empiri har sin grund i
föregående teoribildning. Ludwig von Mises gick längre, historia
är irrelevant för ekonomisk teori. Istället för kausala
förklaring ville ha teleologiska förklaringar.
•
Praxeologi. Definierar som vetenskapen om mänskligt handlande.
Människan är målinriktad varelse. Detta absolut sant och behöver
inte undersöka empiriskt. Mises avfärdar observation av människor
som grund för kunskap, då människor alltför komplexa för att
reduceras till empiriska data. Fått kritik för denna apriorism.
•
Tillvaron genomsyrad av genuin osäkerhet, därför skeptiska till
neoklassisk teori om perfekt information.
•
Betonar marknadsprocesser, hur nya jämvikter uppstår. Annat
jämviktsbegrepp från neoklassikerna - alla individers planer går
att genomföra utan att någon behöver revidera sin plan.
Marknadsprocessen det intressanta. Friedrich von Hayek, menade
uppstår en spontan ordning.
•
Betoning av entreprenören. Liknande som hos Schumpeter. Samlar
information och agerar under risk (koppling till teorin om genuin
osäkerhet). Omvandlar marknadsjämvikt till marknadsprocess.
•
Kapitalteori. Kapitalet går inte att aggregera. Räntan beror på
tidspreferenser.
•
Österrikarna starkt avvisande till planekonomi och socialism.
Beröringspunkter med nyliberalism och libertarianism.
•
Kalkyldebatten på 1920-talet – argumenterade mot att ersätta
decentraliserat prissystem med rationella statlig planering. Menar att
genuin osäkerhet kan bara hanteras på individnivå.
•
von Hayeks Vägen till träldom
(1944) menade att tendensen till ökad planering skulle leda till
demokratins fall.
Likhet
med neoklassisk teori: deduktiv metod, metodologisk invididualism,
maximering av egennytta och rationalitet.
Skillnad
mot neoklassiska teori: österrikarna kritiska mot antagande om
indifferenskurva (utgår från att nytta ordinal snarare än
kardinal), utvecklade annan syn på osäkerhet.
Feministisk ekonomi
Nationalekonomi
som ämne traditionellt mycket mansdominerat
1960-
och 1970-talets radikalisering ledde fram till också en feministisk
ekonomi.
Vill
lyfta fram könsperspektivet
Vill
även inkludera analys av hushållen, speciellt kvinnligt hemarbete. I
BNP-begreppet ingår exempelvis inte obetalt hemarbete, vilket alltså
exkluderas från ekonomin (tex i tal om ekonomisk tillväxt).
Många
olika riktningar
Neoklassiska
feminister. Använder den gamla teorin på nya områden, tex
hushållet.
Kritik
från andra feministiska ekonomer att problemet den neoklassiska
teorin. Neoklassisk teori typiskt manscentrerad utgångspunkt, ex
individualism, atomism, deduktiv metod och målinriktning. Segregering
och könsdiskriminering mer omfattande än vad neoklassiker utgår
ifrån. Kritisk till ex Gary Beckers påstående om naturliga
skillnader mellan män och kvinnor, som skulle bero på att kvinnor
har lägre marginalproduktivitet. Neoklassisk ekonomi förutsätter
att prissättning är norm för allting, och då exkluderas exempelvis
obetalt hemarbete från produktionen då denna inte är prissatt på
en marknad.
Omsorgsetik
kontra handelsetik. Handelsetiken leder till att kvinnors
traditionella arbete är undervärderat jämfört med männens.
Behövs andra värdemått.
Margaret
Reid (1934) formulerade tredje-personen-kriteriet för vilka
aktiviteter som är produktiva och improduktiva. Om den aktivitet du
utför kan delegeras till en tredje person, så är denna aktivitet
produktiv, annars improduktivt. Att sova kan inte delegeras till
någon annan (ingen kan sova åt mig), men att laga mat och städa kan
delegeras. Reids definition har används av senare feministiska
ekonomer.
The Invisible Heart: Economics and Family Values (2001) av Nancy Folbre. Adam Smiths osynliga hand förutsatte ett osynligt hjärta, ett omsorgsarbete som huvudsakligen utförts av kvinnor. Med marknadiseringen, och kvinnors ökade förvärvsarbete, förändras detta.
Några
ekonomskämt (ingår inte i kursen)
Om man placerar två ekonomer i ett rum får man två olika uppfattningar, såvida inte en av dem är lord Keynes, då får man tre olika uppfattningar. /Winston Churchill
En ekonom som har jobbat utanför akademin i tio år besöker sin gamla nationalekonomiska institution. Han är intresserad hur tentan ser ut idag. Till sin förvåning upptäcker han att tentafrågorna är exakt samma som när han läste nationalekonomi. Han frågar då sin gamla professor om detta, och den senare svarar: "frågorna är alltid samma, svaren ändras dock hela tiden".
En ekonom är en person som blir rik på att förklara för andra varför de är fattiga.
En neoklassisk ekonom går på promenad med sin vän. När vännen ser en 20-kronor-sedel ligga på gatan påpekar han detta, varav den neoklassiske ekonomen svarar: "Där har du fel. Någon 20-kronors-sedel kan omöjligen ligga på gatan, för då hade den ju redan blivit upplockad."
När nationalekonomen Gary Beckers son skulle fylla 18 år sa fadern till honom: "Idag kommer du att få ta fullt ansvar för ditt liv." "Självklart", svarade sonen. "Nåväl", sa Gary Becker, "då vill jag att vi gör upp en plan på hur du ska betala av de kostnader, till nuvärde, som vi haft för din uppfostran."
En erfaren och en oerfaren ekonom är ute och promenerar. Den erfarne ekonomen ser hundbajs som ligger på marken, och erbjuder den oerfarne ekonomen 50000 kronor om han äter upp bajset. Den oerfarne ekonomen tar fram papper och penna och räknar ut att han kommer att maximera sin nytta om han antar erbjudandet, och tackar därför ja. De två ekonomerna fortsätter sin promenad. Den oerfarne ekonomen ser efter ett tag ytterligare hundbajs som ligger på marken, och erbjuder den erfarne ekonomen 50000 kronor om han äter upp det. Den erfarne ekonomen tvekar inte en sekund, och äter upp hundbajset direkt. Den oerfarne ekonom frågar då den erfarne: "Vad har vi uppnått med detta egentligen? Vi har båda ätit hundbajs, men vi har båda lika mycket pengar som tidigare." Den erfarne ekonomen svarar: "Du glömmer multiplikatoreffekten. Inkomsterna ökar alltid mer än den ursprungliga ökningen av utgifterna."
En neoklassisk ekonom läser en bok. Han går regelbundet upp för att släcka lyset, för att sedan gå upp och tända igen. Hans fru frågor honom: "Vad håller du på med?" Ekonomen svarar: "Jag har ju ingen nytta av att ha ljust när jag bläddrar till nästa sida i boken. Det kan jag lika gärna göra i mörker."
En fysiker, en kemist och en ekonom hamnar på en öde ö. De upptäcker en oöppnad konservburk. Fysikern säger: "Låt oss klättra upp i trädet och kasta konservburken på stenarna". Kemisten säger: "Nej, låt oss istället göra upp eld och värma upp konservburken, så blir det lättare att öppna den med hjälp av en sten." Ekonom säger: "Låt oss anta att vi har en konservöppnare."
Hur många keynesianska ekonomer krävs det för att byta en glödlampa? Alla. Detta kommer nämligen generera fler arbeten, via multiplikatoreffekten öka inkomsterna och konsumtionen kraftigt, och förskjuta den aggregerade efterfrågekurvan uppåt.
Hur många marxistiska ekonomer krävs det för att byta en glödlampa? Inga. Glödlampan bär inom sig fröet till en revolutionär omvandling.
Hur många nyklassiska ekonomer krävs det för att byta en glödlampa? Inga. Hade glödlampan behövt bytas ut hade människor redan förutsagt det, omedelbart agerat därefter och glödlampan hade då redan varit bytt.
Hur många neoklassiska ekonomer krävs det för att byta en glödlampa? Går inte att säga på förhand. Det beror på glödlampans marginalnytta.
Hur många nyösterrikiska ekonomer krävs det för att byta en glödlampa? Inga. Marknadskrafterna kommer att skapa en spontan ordning där glödlampan blir bytt.
Hur många feministiska ekonomer behövs det för att byta en glödlampa? Inga. Det är inte glödlampan som behöver bytas.
Hur många ekonomer krävs det för att byta en glödlampa? Två. En som antar att det finns en glödlampa, och en som byter glödlampan.
Vad gör en neoklassisk ekonom om modellen inte överensstämmer med verkligheten? Han antar att verkligheten inte finns.
Varför brukar ekonomer ange BNP-tillväxten med en decimals noggrannhet? För att visa att de också har ett sinne för humor.
Milton Friedman höll en föreläsning för sina studenter. En av studenterna råkade somna. Friedman blev då mycket upprörd. Han väckte studenten och frågade honom vad svaret var på den fråga han precis ställt till klassen. "Jag är ledsen, professorn", svarade studenten. "Jag hörde inte frågan, men svaret är penningmängden."
En ekonom, en filosof, en biolog och en arkitekt diskuterade vad som var Guds verkliga yrke. Filosofen menade att Gud förstås i grunden var filosof, eftersom han skapade principerna för hur människor ska leva. Fel, svarade biologen. "Innan dessa, skapade ju Gud, mannen och kvinnan och alla djuren, så det är uppenbart att han måste ha varit biolog först." Fel, svarade arkitekten. "Innan dess skapade han himmel och jord, och innan dess fanns det bara kaos." Då svarade ekonomen: "Ja, men var tror du kaoset kom ifrån?".
Nationalekonomins första lag lyder: För varje ekonom, finns en likvärdig ekonom med motsatt uppfattning. Nationalekonomins andra lag lyder: Båda har fel.
Det finns två typer av prognosmakare: De som inte vet… och de som inte vet att de inte vet. / John Kenneth Galbraith
Murphys lag angående den ekonomiska politiken: Ekonomer har som minst påverkan på den ekonomiska politiken när de är som mest överens och vet som bäst. Ekonomer har som mest påverkan på den ekonomiska politiken när de är som minst överens och vet som minst.
Sankte Per, en empiriskt inriktad ekonom och en A-lagare promenerar tillsammans och får syn på en 1000-lapp. Vem kommer att plocka upp 1000-lappen? A-lagaren så klart, de andra två är ju mytologiska figurer!
En liten flicka frågar sin pappa: "Varför är det så kallt i huset" "Därför att vi inte har någon kol att elda med", svarar hennes pappa. "Varför har vi inget kol", frågor hon. "Därför att jag har blivit arbetslös", svarar han. "Varför har du blivit arbetslös", frågor hon. "Därför att det finns för mycket kol på marknaden", svarar pappan.
En neoklassisk ekonom är en person som vet hur man ska beskriva en människas handlande, men har aldrig träffat på en sådan i verkligheten.