Rodney Edvinsson
Sveriges bruttonationalprodukt 1668-2005
Forskningsprojektet går ut på att konstruera nya serier över Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) och dess olika komponenter från 1668 till idag. Detta kommer att ge ett viktigt bidrag till att beskriva och förklara den långsiktiga ekonomiska tillväxten. Inte minst internationellt finns det ett stort intresse för denna typ av forskning.
Projektet består av två delar. Det ena delprojektet går ut på att komplettera de svenska historiska nationalräkenskaperna för 1800- och 1900-talet. I min doktorsavhandling har jag konstruerat den senaste BNP-serien för denna period. Det är dock en del arbete som kan göras för att förbättra denna serie. Syftet är bla att kunna anpassa de metoder som används för Sveriges del till de internationella historiska nationalräkenskaperna, för att på så sätt skapa bättre jämförbarhet mellan Sverige och andra länder, samt att tillämpa Statistiska centralbyråns senaste metoder. Det andra delprojektet går ut på att konstruera en helt ny serie för BNP för perioden 1668-1800. Förutom egna preliminära beräkningar för perioden 1720-1800 saknas för närvarande en årlig BNP-serie för Sverige före 1800. Som indikatorer för årliga förändringar i BNP används bla fluktuationer i jordbrukspris, giftermålsfrekvens samt officiella skördeomdömen. 1668 har valts som startår då det var året som Riksbanken grundades.
Projektet finansieras av Jan Wallanders och Tom Hedelius stifelse.
Följande text är
en presentation av min doktorsavhandling Growth, Accumulation,
Crisis – With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000, som
försvarades den 11 mars 2005. Opponent var Jan Bohlin vid
ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Avhandlingen finns i sin helhet som PDF-fil på följande länk: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=378.
De data som presenteras i tabellbilagan finns att nå på följande
länk: http://www.historia.se.
Min doktorsavhandling
har två syften. Det ena syftet är att konstruera historiska
nationalräkenskaper för Sverige för perioden 1800-2000 som är
anpassade till de moderna nationalräkenskaperna och som utgör
pålitliga indikatorer för årliga förändringar. Det handlade både
om att för vissa variabler räkna om och länka samman befintliga
tidsserier och för andra variabler att konstruera nya serier för
perioder där sådana tidigare saknades helt. Konstruktionen av serier
över bruttonationalprodukt (BNP), privat och offentlig konsumtion,
utrikeshandel och fasta investeringar bygger på tidigare konstruerade
serier. Konstruktionen av serier över nettonationalprodukt,
sysselsättning, arbetade timmar, lönesummor, egenföretagares
arbetsinkomst, bruttoöverskott (vinst), produktivitet,
lagerförändringar och kapitalstockar har gjorts för perioder
(främst före 1960) där det tidigare saknats publicerade uppgifter
på aggregerad nivå. Det andra syftet med avhandlingen är att
analysera den långsiktiga ekonomiska utvecklingen och de kortsiktiga
fluktuationerna i Sverige för perioden 1800-2000.
I min doktorsavhandling diskuterar och
problematiserar jag de officiella sätten att räkna BNP, till exempel
att BNP exkluderar hemarbetet och att offentliga sektorns bidrag
underskattas jämfört med den privata sektorns bidrag. Dock baseras
mina beräkningar av BNP på de officiella metoderna.
I Sverige genomfördes en beräkning av
nationalinkomsten (ett begrepp som avvek något från det moderna
BNP-måttet) för perioden 1861-1930 redan på 30-talet (Lindahl,
Dahlgren och Kock, 1937), vilket var ett av de tidigaste försöken
att konstruera nationalräkenskaper för en så pass lång period
(Bohlin, 2003). Denna innehåller också en skattning av hemarbetets
värde, både betalt och obetalt.
Under 1980- och 1990-talet gjordes viktiga
framsteg med att konstruera historiska nationalräkenskaper för
Sverige. Detta arbete har huvudsakligen utförts av ekonomhistoriker
vid Lunds respektive Umeås universitet, under ledning av Lennart
Schön och Olle Krantz (se Krantz, 2001). Detta gemensamma projekt har
utmynnat i en publicerad serie som döpts till Historiska
Nationalräkenskaper för Sverige (HNS). Detta projekt är en
fortsatt utveckling på de tidigare arbeten som gjorts för att ta
fram historiska nationalräkenskaper för Sverige, såsom National
Income of Sweden 1861-1930 från 1937, Östen Johanssons Gross
domestic product of Sweden and its composition 1861-1955 från
1967 och Krantz and Nilssons Swedish National Product 1861-1970
från 1975.
Mina BNP- och förädlingsvärdesuträkningar
baseras på tidigare forskning, men har anpassats efter de metoder som
tillämpas av Statistiska Centralbyrån i modern tid. Några
sammanhängande serier över sysselsättning för perioden 1850-2000
eller kapitalstockar för 1800-2000 har tidigare aldrig publicerats.
För perioden efter 1950 grundar sig mitt
material på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) publicerade
skriftserier. Det senare består dock av olika serier som inte
länkats samman på en disaggregerad nivå, och en stor del av mitt
arbete har bestått i att länka serierna till varandra, för att ta
bort de olika skarvarna. Under 1990-talet gick SCB över till nya
metoder och klassificeringssystem. De serier som publicerats för
perioden efter 1993 skiljer sig dock markant från tidigare
publicerade serier (se bland annat Background Facts on Economic
Statistics 2004:02: sid. 28-29). Av denna anledning har inte de
nya serierna använts som bas i min avhandling. Istället har jag
exempelvis för förädlingsvärdesberäkningarna använt en SCB-serie
för perioden 1980-94 som bas till vilken de andra serierna har
justerats.
För BNP- och förädlingsvärdesberäkningar
före 1950 grundar sig mitt material på publikationsserien Historiska
Nationalräkenskaper för Sverige (HNS). Jag har länkat samman
det med materialet efter 1950, även om det också kompletterats på
olika sätt. Flera viktiga skillnader föreligger mellan mina serier
och HNS:s serier:
· Medan HNS länkar samman serierna före 1950
med SCB:s material efter 1950 genom att extrapolera framåt, så har
jag gjort det omvända, och extrapolerat SCB:s material bakåt. På
så sätt är mina serier i högre grad anpassade efter SCB:s
material.
· För flera aktiviteter har helt nya serier
konstruerats före 1950 baserat på nytt källmaterial. Jämfört med
SCB exkluderas vissa tjänstesektorer i HNS, och i min studie har nya
branscher inom tjänstesektorn tagits med som inte funnits med i HNS.
För bostadssektorn har en helt ny serie konstruerats baserat på
kapitalstocksberäkningar.
· Medan HNS använder sig av
deflateringsperioder för att räkna fram volymförändringar
använder sig min studie av ett årligt kedjeindex. Den senare metoden
tillämpas numera också av SCB (se SOU 2002:118, bilaga 3: sid. 135).
Den metod som används inom HNS är mer lämpad för att undersöka
långsiktig utveckling än att analysera kortsiktiga fluktuationer,
vilket också klargjorts av de projektansvariga. Min studie har
däremot strävat efter att tillämpa metoder för att också ge en
pålitlig uppskattning av konjunkturella fluktuationer.
I min avhandling beräknas dessutom alternativa
serier över BNP, utgående från olika metoder. Bland annat beräknas
BNP både som Laspeyres och Paasches volymindex, även om själva
analysen baseras på det geometriska medelvärdet av dessa två index,
dvs Fishers idealindex. BNP beräknas också både från
produktionssidan till baspris och från användningssidan till
marknadspris.
För länkning av lönesummor och
sysselsättning före 1950 baserar sig min avhandling bland annat på
Karl Jungenfelts Löneandelen och den ekonomiska utvecklingen
(1966). Jungenfelts material innehåller dock en del luckor.
Exempelvis saknas uppgifter över byggnadssektorn före 1930 och
handeln före 1910, och dessa luckor har kompletterats i min studie
med nytt material. För perioden 1850-1870 har helt nya serier tagits
fram. För perioden 1950-1960 saknades tidigare publicerade årliga
data över sysselsättningens utvecklingen, och i min avhandling
används nytt källmaterial för att ta fram sådana.
För att extrapolera serier över
investeringar, utrikeshandel samt privat och offentlig konsumtion
bakåt till perioden före 1950 utgår min avhandling bland annat
från HNS och Östen Johanssons The gross domestic product of
Sweden and its composition 1861-1955 (1967). Utifrån
investeringsserierna räknade jag fram serier för kapitalstockar
(byggstock, maskiner, kreaturstock och lager) med hjälp av den så
kallade Perpetual Inventory-metoden.
Enligt långa vågen teorin uppvisar den
kapitalistiska ekonomin långa cykler på 40 till 60 år bestående av
20-30 år av expansion följt av 20-30 år av nedgång eller dämpad
tillväxt. 1950- och 60-talet skulle exempelvis kunna betraktas som en
uppgångsfas, 1970- och 1980-talet som en nedgångsfas, medan vi under
1990-talet gick in i en uppåtgående ”våg”. Denna teori
kritiserar jag i min avhandling som alltför deterministisk där det
skulle gå att förutsäga den historiska utvecklingen för
kapitalismen. Om man studerar den ekonomiska utvecklingen i Sverige
uppvisar den snarare ett ganska oregelbundet och kaotiskt mönster,
även om vissa perioder uppvisar en högre tillväxt än andra
perioder. Jag argumenterar också för att olika historiska
periodiseringar kan göras på olika sätt beroende på vilka
variabler som studeras och vilket syfte man har med periodiseringen.
Kapitalismen är helt enkelt ett komplext system som är svår att
fånga i enkla scheman.
En dominerande uppfattning idag är att
industrisamhället är borta och att vi nu lever i ett
postindustriellt tjänste- eller informationssamhälle. Det finns dock
anledningar att vara skeptisk mot denna uppfattning ur ett historiskt
perspektiv, utan att man för den skull bör förneka den ökande
betydelsen av tjänster och information i dagens ekonomi. I min
avhandling visar jag att nedgången i industrisektorns andel av
sysselsättning delvis kan förklaras av vissa statistiska illusioner
som skapas. En viktig statistisk förklaring till denna nedgång är
att hemmafruar inte räknas in i sysselsättningen, och deras andel
har minskat kraftigt under andra halvan av 1900-talet, vilket leder
till en undervärdering i den officiella statistiken av
tjänsteproduktionen för tidigare perioder. En annan statistisk
förklaring är den ökande tendensen för industriföretag att
outsourca tjänsteproduktionen (städning, reklam, reparationer,
support, etc) till juridiskt sett separata företag, vilket leder till
en statistisk omklassificering från industrisektor till
tjänstesektor. Många författare menar också att det skett en
industrialisering av tjänstesektorn, tex att storskaliga metoder
införts inom denna sektor. Kvinnors ökade förvärvsarbete är
delvis ett uttryck för en sådan industrialisering av
tjänstesektorn.
Ett annat resultat i min avhandling är att det
reala nettovärdet av byggstocken sjönk under de sista åren av
1900-talet, vilket inte har hänt sedan 1830-talet. Det talar för att
ett behov kommer att skapas i framtiden för en expansion av
byggsektorn.
Mina beräkningar över vinstkvotens utveckling
inom tillverkningsindustrin visar på att denna nådde historiskt sett
de lägsta nivåerna under 1970-talet. Under de sista två årtiondena
av 1900-talet har vinstkvoten ökat kraftigt inom
tillverkningsindustrin, vilket både berott på en minskande
löneandel (bland annat till följd av en ökande arbetsproduktivitet
under 1990-talet) och en ökande nominell kapitalproduktivitet (bland
annat till följd av en slimmad lagerhållning).
I slutet av avhandlingen undersöker jag de djupaste ekonomiska kriserna, eller depressionerna, som drabbat svensk ekonomi sedan mitten av 1800-talet. Enligt den definition som jag använder har Sverige upplevt 12 depressioner sedan 1850, varav 7 inträffade under 1900-talet. En åtskillnad som jag gör är mellan förkapitalistiska och kapitalistiska ekonomiska kriser. Förkapitalistiska kriser av generell karaktär kännetecknades framförallt av underproduktion, vilket hängde samman med missväxt, naturkatastrofer, krig, med mera. Kapitalistiska kriser av generell karaktär tar sig däremot uttryck framförallt som överproduktion. Övergången från den ena formen av kris till den andra formen var dock i Sverige en ganska utdragen process. De depressioner som inträffade efter 1870 men före första världskriget hade både förkapitalistiska och kapitalistiska, moderna inslag.
2005 (mars): Fil. dr. i ekonomisk historia, Stockholms universitet
1999: Fil. mag. i ekonomisk historia, Stockholms universitet
1999: Fil. kand. i ekonomisk historia, Stockholms universitet
1998: Fil. kand. i sociologi, Stockholms universitet
1997-2000: Läst gk och fk i matematik, gk i matematisk statistik, gk i nationalekonomi samt gk i teoretisk filosofi, Stockholms universitet.
2006: Undervisat i sommarkursen "Ekonomiska tänkandets historia", ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.
2003-2006: Undervisat i momentet "Informationsrevolutionen", 5p, pk i företagsekonomi, Södertörns högskola.
2004: Undervisat i momentet "Fördjupning, globala förhållanden", fristående kurs i ekonomisk historia ("Från kris till ny ekonomi"), Stockholms universitet.
2003-2004: Undervisat i momentet "Informationsrevolutionen", fristående kurs i ekonomisk historia ("Från kris till ny ekonomi"), Stockholms universitet.
2000-2001: Undervisat i momentet Sannolikhetsteori/ekonometri, 5p, pk i företagsekonomi, Södertörns högskola.
2000-2001: Undervisat i momentet "Konjunkturväxlingar och globala finansiella förhållanden", 5p, fk i ekonomisk historia, Stockholms universitet.
2000-2001: Undervisat i momentet "Den nya ekonomins framväxt", 5p, gk i ekonomisk historia, Stockholms universitet.
2000: Undervisat i momentet "Företagandets villkor", 5p, gk i ekonomisk historia, Stockholms universitet.
2000: Undervisat i momentet "Ekonomisk teori", 5p, gk i ekonomisk historia, Stockholms universitet.
2005- : Riksbanken, som samordnare för ett projekt att konstruera historisk monetär statistik och historisk nationalräkenskaper för Sverige under perioden 1668-2008.
2005: Beviljats medel för samverkan med omgivande samhället från Stockholms universitet för att konstruera en hemsida för ekonomisk-historisk statistik (Historia.se - Portalen för historisk statistik, webbadress: http://www.historia.se).
1999-2002: Haft amanuenstjänst, deltid, för att arbeta med databaser, Centrum för Bank och Finans, Södertörns högskola.
Edvinsson, R, 2006: "Oyvind Eitrheim, Jan T Klovland och Jan F Qvistad (red): Historical Monetary Statistics for Norway 1819–2003", i Ekonomisk Debatt nr 7, 2006. Recension.
Edvinsson, R, 2006: Den svenska strukturcykelmodellen: En kritisk doktrinhistorisk granskning. Papper presenterat på Nordiska doktrinhistoriska mötet i Stockholm den 25-27 augusti 2006.
Edvinsson, R, 2006: Historisk monetär statistik för Sverige 1668-2008: Forskningsöversikt och projektplan. Internetpublicering. Länk: http://www.riksbank.se/pagefolders/26527/Projektplan060705.pdf (accessdatum 061219)
Edvinsson, R, 2005: "Den svenska konjunkturcykeln 1700-2000" i Ekonomisk Debatt nr 8, 2005.
Edvinsson, R., 2005: BNP inklusive obetalt hemarbete 1964-2000. Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet; Stockholm. Länk: http://www.ekhist.umu.se/ekhistmote2005/papers/4-3-Rodney_Edvinsson.pdf (accessdatum 051016).
Edvinsson, R., 2005: Annual Estimates of Swedish GDP in 1720-1800, Ratio Working Papers, No. 70. Länk: http://swopec.hhs.se/ratioi/abs/ratioi0070.htm (accessdatum 050701).
Edvinsson, R., 2005: Growth, Accumulation, Crisis: With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000. Doktorsavhandling. Almqvist & Wiksell International; Stockholm. Länk: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=378 (accessdatum 050320).
Edvinsson, R., 2003: A tendency for the rate of profit to fall? - Theoretical condierations and empirical evidence for Sweden 1800-2000, Paper presented at the economic-historical meeting in Lund 17-19 October. Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholm.
Edvinsson, R., 2003: Svensk ekonomisk tillväxt: utveckling och fördelning. Ratio Working Papers Nr 23. Stockholm (2003).
Edvinsson, R. och Harvey, K, 2002: Beyond imperialism? A Journey through Empire - a review of Empire by Michael Hardt and Antonio Negri. LRCI Publications, London.